Aftonbladet – 20 april 1843, sida 2

för varor tillsändt handlanden Ring här i staden en del af de kartor, hyilka han af Dyberg bekommit, fått nämnde kartor återskickade af misstroende till deras äkthet, och har Dyherg i dag af handlanden Hök för samma orsak återbekommit de honom tillskickade kartorne, hvilket oaktadt Dyberg säger sig vara villrådig om han bör anse dem för falska, emedan de, om än så är, hafva en förvånande likhet medverkliga kartor. Tillfrågad om han icke; efter sammankomsten med Wallman, Tellander och Reutersvärd uti ämnet samtalat med kronofogden Meurling, i hvars hus han är boende, förklarade Dyberg, att han väl för den sistnämnde omnämnt besöket, anledningen till detsamma och att han, emedan, efter hvad allmänt kändt vore, alla de nyssnämnde personerne hade mycket klena och intrasslade affärer, af Wallman emottagit Kartor för sin fordran, men hade kommit att nämna, det samma kartor: ursprungligen skulle ankommit från be: mälde kronofogdes son, notarien Axel Meurling; hvaremot Meurling yttrat, att Dyberg väl ej låtit förmå sig aflemna Reutersvärdska reversen? då Dyberg svarat, att han ansett sig böra behålla densamma tills vidare; upplysande Dyberg för öfrigt, på frågor, det han då långt förut hört, att Axel Meurling liqviderat skulder till stadskassören Lundell här i staden med kartor, samt att Dyberg icke till någon chartir-Sigillate-försäljningsman celler domare, med undantag-af Hr lagman Lemchen, som vägrat köpa dem; till salu utbjudit de af honom innehafda kartorne. Det beslutades att hvad sålunda förekommit skulle meddelas Hi borgmästaren Ekepman, hvilken, af Kongl. Götha Hofrätt förordnad, att såsom serskildt ordförande i Kinnevalds häradsrätt upptaga och handlägga målet angående ofvanbemälta charte sigillate förfalskning, denna dag bemförväntades; och förbjöds Dyberg imedlertid, att icke, utan serskildt-tillstånd; begifva sig från Staden. (Forts. följer.) UTRIKES. FURST PETER DOLGORUCKI. Det har redan blifvit omtaladt att denna förnäme ryss, som en tid uppehållit sig i Frankrike, blifvit af Kejsaren anbefalld att genast återvända till Ryssland, samt att anledningen dertill är, att han i Paris utgifvit skrifter angående Ryssländ: Journal des Bebats meddelar härom följande detaljer: Den unge fursten hade låtit här trycka en skrift med titel: Notice sur les prindipales familles de Russie, par le Comte MAlmagrop, hvilken, utan att man i allmänhet i Ryssland ogerna ser att ryssar utomlands utgifva något från trycket, synes hafva gjort ett så mycket obehagligare intryck .i S:t Petersburg, som några biografiskt historiska upplysningar bifogats de genealogiska be rättelserna, genom hvilka dels några inflytelserika familjer i Ryssland blifvit obehagligt vidrörde, dels det der herrskande politiska system angripet. Så är t. ex vid artikeln om familjen Trubetskoi, af hvilken en medlem nu i Siberien försonar silt brott att hafva deltagit i 4824 års sammansvärjning, den anmärkning gjord, att en af denna gamla familjs förfäder, furst Demetrius, år 4612 af en stor del ibland hären upphöjdes på thronen, men liksom furstarne Mstislawski och Pojarsky, afböjt detta val för att göra ett slut på inbördes kriget och gifvit valet af Michael Romanow sin riktning. Författaren erinrar; härvid om elt historiskt faktum, som är föga bekant; nemligen, att den tiden i Ryssland fanns ett konstitutionelt styrelse-system, ett slags öfveroch underhus, hvaraf spåren sedan försvunnit. Han säger: Bojarernes kammare bestod af adeln och elt visst antal embetsmän, som Czaren utnämnde, och som serskildt kallades Dumnye Dworianep, d. ä., adelsmän som hafva säte i kammaren. Till andra kammaren hörde deputerade af presterskap, adel och borgare, det vill säga, de icke adlige af städernas innevånare. Den af Czar Michael Romanow år 4643 aflagda, men sedan år 4645 af hans son besvurna konstitutionen tillät icke Suveränen att utan begge kamrarnes samtycke pålägga nya skatter, förklara krig, sluta fred eller underteckna. dödsdom. Anda till Peter 1 tid stod att läsa på alla ukaser: Czar Ukazall i boiare prigo uorili, d. ä.: Czaren har förordnat och Bojarerna hafva beslutit. Det var Peter, hvilken fann föga smak vid konstitutionella former, som afskaffade kamrarna, och sedan vågade ingen rysk författare omtala deras tillvaro; men de officiella handlingarna, som utvisa dem, finnas i arkiverna. Det bör härvid anmärkas, att detta förhållande synes utvisa, huru Ryssland haft dessa konstitutionella institutioner att tacka för de begge första Romanows långa, ärofulla freds-regeringar, hvarunder stora inre förbättringar, nyttiga förbund och handels-traktater vidtogos. Säkerligen hade, om de fått bestå, denna makt ej blifvit eröfrande; utan endast förbundit sig med: Europa genom fria och förnuftiga institutioner; ickeblandat sig i Vesterns angelägenheter, utan endast sökt sininre styrka i ödemarkernas uppodlande och att gifva de talrikare folkslägen vid sina östra och södra gränser. ordentliga samhällsformer. Hvad egentligt ondt det-kan vara i :offentliggörandet af ett arbete, som i alla hänseenden blott innefattas historiska upplysningar; är svårt att inse. Men författaren hade redan låtit kungöra utgifvandet af ett.ännat arbete, som skulle få titeln: Histoire de Russie depuis Favenement de la dynastie des Romanow, 4643. Den skulle utkomma i nästkommande Maj månad, men hvilar nu, till dess tiden är inne; i Frankrike. STOCKHOLM den 20 April. — Uti Dagbladet lästes i går en af Öfverståthållareembetet dagen förut eller den 48 dennes Utfärdad nAkoförfattning ansående tillverkning för