hållit, eler de kapitamer, som erfordras att hål skepningspriset uppe vid en trögare konjunktur, de af mindre noggrann och sämre Sorterad tillverknin eller ock af alla dessa skäl sammanlagda. Göthebor; exportörer länder det imedlertid till heder, att han heldre öppet förklarat varan osäljbar, än de antag ett af bruksegarne i nödens stund erbjudet pris, so understiger tillverkningskostnaden vid de flesta brul Imedlertid, under det Rikets Ständers Bank å ett S stångjern lemnar bruksegaren 42 Rdr Bko mot 4 pr cents ränta, och Jernkontoret mot lika ränta 5 Rc Bko, eller tillsammans 17 Rdr Bko på hvarje SE, s nes, å det allmännas sida, för åtminstone ett år val undanröjdt behofvet, att för bristande afsättning bor kasta tillverkningen till hvad pris som heldst. E dylikt biträde erbjudes icke tackjernstillverkaren. 0O: stångjernsprisel i Fastings marknad kan man rätta säga, att något sådant der ej blef bestämdt, då vara väl bade utbjudare, men ej fann köpare: Icke dest mindre synes några få bruksegares nödtvångsanbu för sina tillverkningar hafva: tagits till förevänning a nedtvinga tackjernet till ett pris, som ej står i föl hållande till något annat — än det fingerade stång jernspriset. Tackjernspriset, uppgifvet till 6: 32 Bko i Bergs lagen. d. v. s. i Philipstad, är nemligen mindre ä hvad Tackjernet kostar i tillverkning: I denna elle Philipstads Bergslag kostar malm till ett skeppun; Tackjern minst 4 Rdr Bko på Hyttebacken — koler efter der gångbara pris beräknade, minst 2: 32. Hur mycket, som blifver öfver till hyttefolkets aflöning tionde m. m., är då lätt uträknadt. I annan Bergs 1ag, hvars jern årligen i betydlig qvantitet, ofta me; 15;000 SE, furnerat Wermlands-bruken, nemlige Nya Kopparbergs, har Tackjern, efter sista Fastings priset, blifvit af Philipstads köpmän liqvideradt me 352 å 5 Rdr Bko, sedan forlön, samt deras ege provision afgått. I denna Bergslag kostar malm til ett ST Tackjern cj mer än 2: 42 Bko på hyttebac ken, men kolen, som till samma SE åtgå, gäll fulla 2:32 å 3 Rdr s. m. — Äfven här blir sålede intet öfver till aflöning, tionde m. m., än mindr någon behållning, utan tvertom, dess motsats, en gif ven förlust på rörelsen. Då till artikälförfattaren upplysning äfven kan meddelas, : att vid alla bergs manshyttorna inom sistnämnde Bergslag det af ho nom yrkade begagnande af nya tidens uppfinninga icke blifvit försummadt, utan tvertom af Bergsmän nen med dryg kostnad vidtaget, medelst Tackjern cylindersblåsverk, varm-apparater m. m., torde med gilfvas huru liten anledning förefinnes att, lika met artikelförfattaren, på det sänkta tackjernspriset grund: förhoppningar om någon handteringens ljusare framtid. Ty af de anförda sifferförhållanden, hvilkas riktighet med största lätthet kan af hvem som helst kon: trokeras, följer, att antingen måste varan söka afsättning på nya vägar, der åtminstone tillverkningskostnaden ersättes, eller ock nedlägges sjelfva näringen och utbytes mot något annat, som ger arbetaren sin nödtorftiga bergning. Att ettdera af dessa alternativ icke uteblifver, är likx visst, som insändaren, hvilken en längre tid och på närmare håll. följt jernhandteringen i dessa trakter, anser det häftiga och onaturhga fällandet af Tackjernets. pris illa beräknadt af vederbörande affärsmän, och visa att den ej längesedan äflidne, betydkige tackjernsförläggaren, Nils Mitander, ännu saknar sin efterföljare i klokt manierande af tackjernspriset: denna , Fastings-mMarknadens vitalfråga, hvaruti de tackjernsköpande bruksägarne och tackjernssäljande bergsmännen utgöra hvar sin yttersta sida, men deremot tackjernsköpmännerna den afgörande centern, derföre att de vanligen äro till stor del båda partiernas förläggare. Artikelförfattarens uppgift, -att kolprisen fallit, kan möjligen hafva tillämpning på någon enstaka brukstrakt, der hamrarne stått någon större del af smidesåret, och der således näringen lefver ett svagt lif; men deremot i Bergslagerne och alla orter, med liflig bergshandtering, hafva kolen på de sista 40 åren. öfverhufvud stigit minst 30 procent. Tackjernsbergslegernas hopp miste. under dessa förhållanden hufvudsakligen hvila på Regeringens och Rikets -Ständers nästa riksdag med begärlighet motsedda tiilåtelse af fri tackjernsutskeppning; ett medgifvande, på hvilket tackjernstillverkaren icke behöfde yrka, -om han icke missbjudits för sin vara till den grad; att han ser sig förnekad äfven den ringaste lön för est mödosamt och hårdt arbete. — — i April 1845. —e—f—-9—