Aftonbladet – 19 april 1843, sida 1

roughs fordringar, att de medgåfvo fri fart på Indusfioden och afträdde, en Betydlig landsträcka i Öfra Scinde till Radschan i Bahawutpore, en ehgelsk vasall: men en skogsträcka vid Indusfloden, den Engelsmännen äfven fordrade, för att derifrån förse ångbåtarne med ved, kunde cmirerne under intet vilkor förmås att afträda, emedan de der hade sina förnämsta jagtplatser. General Napier drog nu sina trupper, hvilka dock icke utgjorde större styrkå än 2,700 man, med 42 kanoner, närmare emirernes hufvudstad Hyderabad. Emirerne gåfvo nu efter och undertecknade traktaten den 42 Februari, i. hopp att sedermera genom major ÖOutram, som under sitt vistande bland dem vunnit deras förtroende, erhålla några modifikationer i vilkoren; men Outram, som icke nu var försedd med så vidsträckta fullmakter, som förut, utan fått befallning taga ordres för tillfället af generalguvernören, kunde icke gifva emirerne de försäkringar och löften, de äskade. Desse, som nu började: fatta den öfvertygelsen, att Engelsmännens afsigt var ått alldeles underkufva dem, beslöto att gripa till vapen. Deras personliga tillgifvenhet för major Outram förmådde dem dock att varna honom, att icke längre stanna qvar i Hyderabad, emedan folkets förbittring mot Engelsmännen satte kans personliga säkerhet i fara; men Outram, som trodde, sin närvaro kunna blifra nyttig, för att möjligtvis förekomma utbrottet af ett krig, vägrade lemna sin boning. Den 43 Februari ryckte 8,000 Beludscher, med 6 kanoner emot hans husj: hvilket låg utanför Hyderabad, inneslutet af en ö fot hög vall. Anförde af de förnämste emirerne, sökte de forcera ingången till den lilla befästningen, der Outram blott hade sin eskort, bestående af 4100 engelska soldater, alt ställa emot de 8,000 anfallande. Det oaktadt försvarade han sig i fyra timmar, ända till dess hans ammunition var slut, då han retirerade och-gick ombord på tvenne, på Indusflöden liggande, engelske ångfartyg. Under striden häde Engelsmännen fått 2 man dödade ech 40 sårade; fienderne deremot hade 90 döda och en mängd sårade. Vid underrättelsen om dessa händelser beslöt Napier, att marchera på Hyderabad. Den 47 Februari stötte han vid Miani, 9 engelska mil från staden, på emirerne, som hade 22,000 man och 43 kanoner. Napiers styrka utgjorde, såsom ofvanförå blifvit nämndt, endast 2,700 man, med 42 kanoner. Det oaktadt gaf han befallning att anfalla fienden, hvars infanteri stod uppställdt i en uttorkad flodbädd, .skyddadt af dess branta stränder. Beluädscherne besvarade lifligt Engelsmännens eld, och då dessa sednare kommit så nära flodbrädden, att de kunde beskjuta det nedanföre stående infanteriet, sprungo Beludscherne upp ur flodbädden, kastade skjutgevären från sig och rusade med svärd och;sköld på Engelsmännen. Trenne timmar; väcklade segern ; det. fiendtliga infanteriet bibehöllsin ställning och kunde icke förmås att vika, förrän Napier dät sitt kavalleri turnera Beludschernes flyglar, då ändtligen, efter ett förtvifladt mötstånd, fienden måste gripa till flykten. Hela den uttorkade flodbädden var uppfylld med döda och sårade; Napier beräknar de förre till 2,000, hvaribland 6 förnäma chefer, samt 4,000 sårade. Dessutom föll hela emirernes artilleri; ammunition och alla fanor i segervinnarnes händer. :Engelsmännen förlorade 256 döde och särade, bland hvilka 25 officerare. Straxt efter bataljens slut skickade engelske generalen er parlamentär till de flyktadeemirerne och lät säga dem, att han följande dagen skule storma-Hyderabad, såvida de icke genast gåfvo sig fångna! Ännu samma afton inställde sig 6 emirer i engelska lägret såsom fångar, och genast derefter öfverlemnad:y åt Napier Hyderabads nycklar. . Engelsmännen hade dock icke besatt sjelfva staden, då de sednaste depecherne från Napier. den 24 Februari alskickades till Caleutta, utan hade fattat.posto. utanföre, i närheten af major Outrams fordna boning. Napiercanser troligen icke rådligt, att med sin ringa hop våga sig in iden folkrika staden. Z va I Bundelkund fortfor. upproret att-gripa omkring sig, oaktadt betydande truppafdelningar blifvit ditskickade. Regeringen hade utsatt stora pris på 14 af de mest betydande insurgenternes hufvuden. Fursten af Gyalior, som regerade öfver ett gebit, till storlek; och inkomster i. andra ordningen bland de indiska-furstendömena, hade aflidit utan arfvingar, men efterlemnat en 49:årig enka. Denna hade, med lord Ellenbörötghs samtycke, adopterat en 9:årig gosse såsom son, och Engelsmännen skola nu styra landet under minderårigheten och förmodligen äfven sedermera. , Eord Ellenborotgh hade, på återvägen från Indusfloden till Calcutta, den 3 Februari hållit ett praktfullt intåg i Delhi. I hans svit befunno sig 20 indiska furstar,, med 47 elefanter. Från Kandahar berättas, att Schach Schudschas son, Suftuf DSchunhg, som, efter Engelsmännens aftåg, der sökte: upphäfva sig till herrskare, blifvit fördrifven, och måst söka en tillflykt hos Chanen i Kelat. STOCKHOLM den 19 April