Aftonbladet – 15 april 1843, sida 2

: MEXIKO. Underrättelserne från Vera Cruz gå till den 26 Februari. Kriget emot Yucatan fortfor, och Mexikanerne, som alltsedan förlidne sommar belägra staden Campeche, hade ännu icke förmått intaga den. Deremot hade det lyckats en mexikansk korps af 4000 man, under befäl af general Åndrade, att den 4 Februari bemäktiga sig den befästade staden Chica, ungefär 2 mil från Campeche; men den 4 gjorde en del af garnisonen i sistnämnde stad, 900 man, ett utfall och återtog Cbica efter en hirdnackad strid. På återtåget förlorade Mexikanerne 500 man, jemte sjelfva befälhafvaren och en af Santa Annas söner, som tjente i armeen i kaptensgraden. De mexikanske trupperne deserterad2 starkt och oenighet rådde bland befälhafvarne framför Campeche. Intet under således, att sakema der gingo dåligt! Tryckfriheten hade blifvit upphäfven och censur införd — besynnerlig tilldragelse inom en republik, som visar, att republikanismen blott hänger lös utanpå, utan någon rot i sinnena. De beständiga militärrevolutionerna hafva, sedan lång tid tillbaka, salt detta factum utom allt tvifvel. Till och med presternas herdabref hafva blifvit underkastade censur, såsom det heter, af det skälet, att många af dem ännu äro den afsatte presidenten Bustamente tillgilna. HAYTI. Oaktadt insurrektioaen på denna ö emot presidenten Boyers välde, enligt dennes proklamationer, skulle hafva blifvit qväfd redan i slutet af Januari. så utvisa dock sednae underrättelser derifrån, a! d. 4 Mars, att förhållandet alldeles icke är sådant, utan att tvertom inswrektionen spridt sig ganska vidt kring landet, och synes vara af en ganska hotande beskaffenhet. I spetsen för rörelsen stod numera en president Riviere, som hade unde: sitt befäl en armåe 6,000 man, med högqvarteret i Jerenie, der ä provisorisk regering blif vit tillsatt. Hela söcra delen af ön var-i uppror utom Jerenie voro äfven Anse dHainault oc Anse å Beau besatta af insurgenterna, och all: trupper, som blifvit beordade emot dem, hade för enat sig med dem. Riviere hade skickat till de! i Aux Cayes kommederande generalen och låti säga honom, att ändimålet med rörelsen hvarkei vore blodsutgjutelse 21er rof, utan införandet a en ny konstitution, efter förebilden af Förent Staternas. Boyer va icke omtyckt af trupperne emedan deras sold ltid utfalllit oregelmessigt och kunde således icie räkna på mycket under stöd af dem. I fall insurrektionen skulle grip ännu vidare omkring sig, trodde man att Boye ämnade flykta till Fiankrike med de skatter har samlat. — All handed hade, i anseende till oro ligheterna, afstannat.