Aftonbladet – 13 april 1843, sida 3

hållande till de stora kostnader, ett bryggeri i öfrigt måste vidkännas. Vanliga proceduren är denna: 4:0 kokas mäskvattnet, 2:o den deraf och maltgröpet i förening blifna vörten, och 3:0 vörten ånyo med tillsats af humla och kokt vatten, — således en trefaldig kokning. För att sedan få svagdricka, måste naturligtvis vatten användas, dermed utspädes alltså bäskvörten, hvarefter det hela undergår jäsningsprocessen; begagnar man kokt vatten till denna blandning, får drickat en så kallad jolmig och obehaglig smak, med oklart, tjockt utseende, hvaremot illsatsen med friskt brunnsvatten bibringar det en angenäm smak, och kan insändaren icke tro annat, än att bäskvörtens beståndsdelar fullkomligt blanda sig med vattnet till en både sund och välsmakande dryck, under ett jäsningstillstånd af 8, 40 å 42 timmar, och ofta längre, hvarunder hela massan är i det starkaste arbete. Denna korta framställning torde vara tillräcklig, att betaga allmänheten det felaktiga begreppet (som Statstidningen lyder), att Bryggaren, ;då man undersöker hans öl i källaren, ständigt har Öl af bästa qvalitet, då likväl konsumenten aldrig får annat än en bitter malörtsdryck c., i:all nemigen en sådan orimlighet kan vinna trovärdighet. Insändaren, som, utan att tillhöra yrket, likväl inresserar sig derför, och i en längre tid bott i ett af le största bryggarehusen, samt derunder haft tillfälle nhemta tillräcklig erfarenhet och kännedom uti ämnet, har icke med liknöjdhet kunndåt läsa den mot n hel samhälsklass sårande tidningsartikeln; han var derföre helt anspråkslöst sökt vederlägga den, ,ch slutar med artikelförfattarens egna ord: målte ulenast andia sakkunnige skynda att bevärdiga imnet med en ytterligare pröfningr.