UB TR BIC. PÅ KIETIIAGE TI SPERMA TRE EDER, ULTER GRUT ma ej följt; hvarföre pröfvar jag rättvist, jemlikt 355 Kap. 4 Missgernings-balken, döma honom, som ej kan anses i vidsträcktare mån deltagit i. våldet emot Julg; att böta En Rdr till treskiftes. I afseende på åtalet emot svaranden Ahlstrand, hafva väl vittnen intygat, Magnus Christiansson: att under det Lagergren stått i vagnen och hållit angifvaren. i håret, för att få honom på åkdonet, Ahlstrand, efter hvad vittnet tyckt sig finna, fattat angifyvaren om lifvet; samt Johannes Börjesson: att Ahlstrand tagit angifvaren om lifvet, i afsigt att få honom upp i vagnen; men då detta icke innefattar full bevisning och Ahlstrand förnekat delaktighet i brottet, förklarar jag honom icke kunna åt saken fällas, deraf följer, att den för honom yrkade ersättning icke kan äga rum. Emot svaranderne, löjtnant Stenfelt och studeranden Heldt, har någon bevisning om brottslighet i åtalade hänseendet icke förekommit, hvadan de från åtalet frikännas. Beträffande åter det å svarande sidan framställda påstående emot angifvaren, om ansvar å honom för komminister Bursies ofredande i sitt hus och för äreröriga beskyllningar emot svaranderne; så är genom vittnesmålen styrkt, att angifvaren, efter det Bursic, enligt Märtha Jonsdotters utsago, fört sin hand emot bröstet på angifvaren, denne skuffat till Bursie, som stått bredvid dörren till det rum, dit angifvareh velat ingå; hvarföre, och då, enligt hvad ofvannämndt är, ingen anledning förefinnes, att angifvaren infunnit sig hos Bursie, i afsigt att honom ofreda, eller eljest skada göra, annan påföljd icke i berörde hänseende kan äga rum, än att angifvaren fälles, att för skulfningen böta, jemlikt 35 Kap. 4 Missgernings-balken, 24 sk., alt i treskitte, kronan, häradet och åklagaren, fördelas; och cnär angifvaren förklarat sig icke kunna beskylla någon af svaranderne för tillil grepp af den gördel, hvilken, med deri förvarade silftl veroch guldmynt, han uppgifvit sig hafva, under uppträdet i Berghem, förlorat, så förfaller påståendet i denna del. Slutligen förklaras komminister Barsie, handelsman Crona, vice pastor Heldt och landtmäteri-auskultanten Lagergren skyldige, att gemensamt, eller den af dem, som gälda gitter, för lhdande samt hinder och uppehåll, godtgöra angifvaren med skäligen jemkadt belopp: Tvåhbundrade Riksdaler, af hvilken summa angifvaren bör ersätta vice häradshöfdingen Ouchterlony dess inställelse med Tio Rdr Bko, hvarförutan nyssbemälde svarande, på sätt, som förut nämndt är, skola godtgöra landsfiskalen Andersson för reseoch traktamentskostnad med Sjuttiofem Rdr berörde mynt, deraf Tjugufem Rdr likväl skola ersättas landtränteIriet i Wexiö, såsom af kronans medel, i förskott till åklagaren utbetalda. e I Angifvaren har i öfrigt icke styrkt, hvarken att han vid ankomsten till Berghem ianehaft flere penningar och saker, än som vid polisundersökningen visåts, eller att hans påhafda kläder varit mera sönderrifne, än de vid hans afgång från Ljungby , befannits, hvadan hans yrkande i dessa delar lemnas utan vidare afseende. Efter uppläsandet häraf, förklarade nämnden cnI hälligt, att de vidhöllo deras förut uttalade åtsigter, hvarföre häradsrätten, i enlighet dermed, afsade följande Utslag. Häradsrätten finner, att svaranderne, af målsegarens utseende: och: det sätt, hvarpå han betedde sig, : då han d. 47:de nästl. Augusti inträdde i Berghem, samt af öfrige omständigheter, som emot honom förekommit, ägt anledning ej allenast att taga honom i: förvar, såsom en misstänkt person, för att såsom skett, öfverlemna honom: till närmaste polistjensteman:i or-; 1 L ten, utan äfven, då sådant, i följd af det motstånd: han gjort, cj låtit sig göra med mindre, än att han li bands fot vid Skdonat vå huellat han fansladass att verkställa bindningen å honom, synnerligast, söm icke visadt blifvit, att? afsigten dermed Varit att på något sätt honom pina och misshandla; och då svaranderne således icke gjort sig skyldige till ansvar i vidsträcktare mån, än svaranderna Crona, v. pastor Heldt, Lagergren och Magnus Abrahamsson i oträngdt mål Itilidelat honom några slag hvardera, dels med tillhygge och dels med blotta händerne, hvaraf åtminstone, hvad de tre förstnämnde svaranderne angär, må antagas, att, enligt läkarebetyget, minst nio åkommor följt; alltså pröfvar häradsrätten rättvist, med de öfrige svarandernes frikännande, döma Crona, v. pastor Heldt och Lagergren, att, enligt 35 Kap. 2 och 64 Kap. 2 8 missgerningsbaiken böta hvardera 6 Rdr till treskiftes mellan kronan, häradet och åklagaren och Carl Abrahamsson för 2;ne slag utan åkomma 4 Rdr till lika fördelning. Då antagas måste, att Julg, vid sitt inträde i Bursies hus, icke haft för afsigt att skåda göra; samt att hans uppgift, att han förlorat Pönningar, icke kan anses såsom beskyllning att svarånderne tiligripit dem, finner häradsrätten icke skäl, ått på annat sält bifalla svarandernes ansvarspåstående emot Julg, än att han för en skuffning å Bursie, jemlikt 35 Kap, 4.:S missgerningsbalken pliktar 24 sk. till treskiftes; och.vid en sådan utgång af målet kan den af: Julg-fordrade ersättning för hinder, sveda och värk icke tillerkännas honom; men den käpp, som vid tillfället i fråga, gått förlorad för honom, ålägges svaranderne Lagergren, v. pastor Heldt och Crona, att honom godtgöra med skäligen ansedde 3 Rdr Bko. s Åklagaren landsfiskalen Anderssons reseoch traktamentsersättning godkännes väl till det fordrade beloppet, 75 Rdr Bko, men kommer, i följd af målets utgång, att gäldas af Kongl. Maj:t och kronan, likväl med afdrag af 25 Rdr, som i förskott blifvit på landtränteriet 1yftade. Slutligen förpligtas Julg att godtgöra v. häradshöfdingen. Ouchterlonys inställelse såsom vittne med 8 Rdr 16 sk. Bko. Jemnlikt 25 Kap. 5 rättegångsbalken, varder detta utslag understäldt böglofl. Kongl. Götha Hofrätts pröfning. Som ofvan. tara På Häradsrättens vägnar. 7 Z N L. P. Eneqvist. —RE — Den beryktade f. d; handlanden F. A: Döling har åter blifvit i poliskammaren. ställd under tilltal för bedrägeri i penningväg. D. hade nämligen i slatet af sistlidne år mottagit enskuldsedel å Rdr 1,239: 35. 7., för att derå, enligt afgilyet recipisse, inom tvenne dagar lemna valuta i ett parti likörer, hvilka han förbundit sig att kontant försälja, efter 1 Rdr 42 sk. per butelj. Som redovisning likväl uteblifvit, är D. nu lagsökt och målet under behand. ling. (St... D.) IT nn Ae