Aftonbladet – 1 april 1843, sida 2

f. m. innevånarne genom ett häftigt jordskalf sattes i största bestörtning. Jag var i land och såg folket halsöfver hufvud störta ut ur husen, med skräck och förtviflan i anletsdrag och åtbörder. Jag frågade en man, som var blek som ett spöke, hvad som var å färde. Ack, min herre, svarade han, jordbäfningen ..! Känner ni den inte? Jag kände väl skakningen, men jag trodde den härröra från någon stor vagn. Jag blef snart tagen ur: min villa. Husen vacklade, allt rörde sig af och an, de i salubodarne upphängde saker slogos mot hyarandra etc. Detta fortfor ungefär två minuter och uträttade här icke mycken skada. Men folket var i största bestörtning: Några Negrer knäföllo på gatorne och bådo; Spaniorerne ropade sitt: heliga moder beskydda oss! Några skyndade ut på båtar, andra vacklade omkring likt druckna personer, och andra åter stodo stilla likasom träffade af blixten. Underrättelser ankommo till S:t Thomas om stora förstörelser, som träffat andra öar, och vi beslöto att begifva oss dit, för att kunna till Europa öfversända fullständig berättelse derom. Vi ankommo till St Kitts d, 12 Februari. Vi foro förbi de små holländska öarne Saba och S:t Eustach och erforo i Kitts, att den sednare lidit ganska mycket. I Ba seterre funno vi att jordbäfningen grasserat förfärligt, att cen mängd menniskolif blifvit spilda och att en mängd hus, murar, möbler m. m. blifvit förstörda. Tornuret, som stannat, visade på !V. 40, och något tvifvel om tiden för jordbäfningens inträffande fanns således icke. Ivgen byggnad af sten hade undgått skada. På många hade taken instörtat och murarne blifvit stående. Äfven sjelfva landet bär spår efter jordbäfningen. På ett ställe har jorden öppnat sig och svafvelrök under en längre tid utströmmat. Man har anmärkt alt på samma dag för 40 år sedan en jordbäfning, ehuru mindre häftig, I här inträflat. Ett räddningsutskott har blidat sig. På flere ställen voro gatorna spärrade, på det icke menniskolif skulle spillas af möjligen nedramlande murar. Från S:t Kitts seglade vi till Newis. Samma förstöring, men utan menniskoförlust. Jordbäfningen har egt rum på samma minut på S:t Thomas och S:t Kitts. Stöten rörde sig från SW. till NO. På Newis är en berömd badort med mineraloch saltkällor. Badbyggnaderne äro uppförda med utmärkt solidit6, med tvenne fot tjocka murar af qvadersten. I trots deraf hafva likväl byggnaderne af jordskalfvet remnat och nedstörtat. Nästan alla husen äro obeboeliga och en mängd menniskor äro sårade. På en schalupp, som för att repareras var uppdragen på land och stöttad med stolpar, märkte man 20 skåror på sidan af skråfvet, som en af stolparna förorsakat, emedan schaluppen skridit tillbaka. Det synes häraf, alt 20 stötar följt på hvarandra. Man såg vatten spruta upp ur jorden. Uti bergen hafva jordras egt rum. Här och på de öfriga öarne har man ännu hela timmar efter hufvudstöten bemärkt en våglik rörelse hos jorden. Om ailt detta är fasaväckande, så är det likväl blott en skugga af hvad Antigua lidit. Olyckan infann sig liktidigt; men i mycket större grad, än på de andra ställena, marken höjde sig der och rörde sig som en hafsflod. Klippor : plit:radesi stycken. Toppen afMunkberget och några andra berg nedstörtade och efterlemnade en stor väg af förstörelse. Folket befann sig på gatorna och fälten liksom på fördäcket af ett far tyg under stormen. Förödelsen i hufvudstaden S:t John öfverstiger all beskrifning. . Husen jemnade med jorden, molir af rök och damm, som uppstiga och förmörka utsigten, dånet af instörtade murar, sönderbrutna stockar, fönster, bodar; männer, hustrur och barn, som skriande och tjutande störta kring torna och sedan de dofva knallarne af sjelfva jordbäfningen, allt detta bildade en scen af skräck och fasa, som icke med ord kan skildras. Ett par minuter förut belyste solen en leende bild af freden, idogheten och välmågan; nu nedskådade den öfver några ruiner, uppfyllda af lik! De flesta af de öfverlefyande voro nägon tid ur stånd attföretaga något. Påföljande Söndagen hölls Gudstjensten under ett tält. Endast regeringens byggnader hafva blifvit något skonade. I S:t John hafva flera al inbyggarne måst söka sig Pn ögonblicklig räddning undan faran på skeppen i hamnen. På Montserrat är skadan af mindre betydenhet; endast fem menniskor hafva omkommit. Ifrån Guadeloupe har jag icke kunnat erfara något, men en kofferdikapten som seglat nära kusten berättade, att han sett damm och rökmoln uppstiga och folket störta ut ur husen och knäfalla på gatorna. Hans fördäck hade blifvit öfverhöljdt af stoft och falaska. Sannolikt är Guadeloupe med signa vulkaner utgångspunkt för denna fruktansvärda tilldragelse. Dominique, Martinique och S:t Lucie ligga Guadeloupe och Antigua för nära, att icke likaledes hafva lidit. På Barbadoes och S:t Vincent skall, efter uppgift, ingen skada hafva inträffat, ehuru jordbäfningen äfven här låtit känna sig icke så obetydligt. En prestman på Guadeloupe beskrifver uti ett bref till en embetsbroder i Paris olyckshändelsen sålunda: Ni skall förmodligen i dessa dagar läsa i jurnalerna den högst bedröfliga skildringen af olyckan som träffat vår koloni. Huru mörkt denna också må blifva teknad; skall skildringen ändå städse blifva under verkligheten. Klockan 40 3, på förmiddagen d. 8 Februari, under det vi voro på frukost hos en pastor här i Point å Pitre, som jag besökte, förnummo vi ett ljud, likt hvirflarne af många tamburer eller liksom vagnar körde förbi vårt hus. Detta var det underjordiska dånet af en jordbäfning; en af de närvarande sade det och vi kunde knappt tro det. Detta var den. första stöten; den andra följde snart. Denna skakade husen så häftigt, att tre fjerdedelar af staden instörtade. Vårt hus var af-trä och remnade på åtskilliga ställen, men blef dock stående. Kyrktornet blef förstördt, marmoraltaret omstörtadt o. s. v. Och hvilken förfärlig syn följde nu! menniskor krossade och stympade, skrikande om de förmådde det, eller bedjande om nådestöten; tusen stämmor bönfallande om nåd och förbarmande; dammet från de instörtade murarne sam fyllde luften och förqväfde andedrägten! En nyss skön och blomstrande, af 20,000 innevånare bebodd stad, full af elegans och rikedom, var inom a förvandlad I an hör mm arv! .