Zz Ibland de föreskrifter, genom hvilka vår srundlag velat värna det svenska folkets sjelfbeskattningsrätt, är en, att Rikets Ständer skola an-. slå, hvad till riksstatens reglerande erfordras, och att regeringsmakten icke må de till statsverket anslagna medel på annat sätt disponera eller draga dem till andra ändamål, än Rikets Ständer förordnat. En klar följd häraf är således, hvad grundlagen äfven uttryckligen säger, att hvarje förordnande af Regeringen i afseende på löneeller pensionsanslag, så vidt det strider emot Ständernas beslut, är stridande emot lagen och i sig sjelf borde vara en nullitet. Med ett sådant uppfattningssätt synes den devuerade pressen imedlertid icke kunna förlika sig, såsom man finner af en artikel i dess gårdagsnummer. Minerva har der återkommit till en anmärkning i Götheborgs Handelstidning, reproducerad i Aftonbladet, vid den omsländigheten, att regeringen gifvit d. f. herr justitieministern, och f. d. statsrådet grefve Mörner, full statsrådslön i pension, i strid med ett beslut af Ständerna vid sista riksdag, att statsråderne borde hafva tjenat i fem år för att komma i åtnjutande af ett sådant pensionsbelopp ). Då detta beslut fattades, var H. Ex. Törnebladb redan utnämnd statsråd, och från denna omständighet har man äfven hemtat stöd för det påståendet, att beslutet icke kunde medföra någon retroaktif verkan i afseende på hans pensionförmån; men om också delta medgifves i anseende till vedertaget bruk, så återstår likväl alltid, såsom i: vår tanka grundlagsstridigt, beslutet i afseende på grefve ) Uti Handelstidningen anmärktes äfyen såsom oriktigt, att H. E. Törnebladh hade fått justieministerslönen i pension, och ej blott statsråds-lön, och detta reproducerades äfven i Aftonbladet, men var ett misstag, enär skilnaden mellan Justitieministerns och Statsrådernas inkomster består i taffelpengar, och Hr Törnebladh således i sjelfva verket endast fått statsråds-lönen i pension.