svullnader, tandvärk, hufvudvärk, etc., genom öfvertvättning medelst en i kallt vatten doppad svamp. Sättet hur han kom till denna vetskap, berättas olika, och de flesta berättelserna derom äro helt och hållet eller styckvis uppdiktade. Jag vill ej dermed falla eder besvärlig. — Omkring år 4826 utsträckte Priessnitz detta förfarande till inre sjukdomar, använde redan omslag, karbad och till och med douche, och upptog sjuke hos sig. Likväl var då för tiden de bjelpsökandes antal ringa och inskränkte sig till traktens fattigare folksklass; tills professor Oertel i sina paldranyaste vattenkurer,, jag menar i fjerde häftet, meddelade flera Priessnitzs lyckade kurer och flere Priessnitzs vänner snart följde, hvilka täflade med hvarandra, att i de starkaste färger för andra lidande uppduka alla de underting, som de sett och upplefvat på Gräfenberg, och att derigenom samla patienter från alla delar af Tyskland, ja, snart från alla delar af Europa., pSnart ökade och fördubblade sig antalet af sjuka och sjukdomar vid Gräfenberg i den grad, att det fordrade Priessnitzs naturliga geni, för alt svara mot beggederas fordringar. Fort vidgade sig hans kännedom af sjukdomarna, och äfven så fort fann han för sitt enkla medel det användningssätt, som hvarje gång passade för det förevarande fallet. Han hade lycka och blef, vid all försigtighet, allt djerfvare, hvarvid de sjukas egna försök gjorde honom stor tjenst, och lärde slutligen att använda vattnet i så mångfaldig form och i så stor utsträckning, som hittills i medicinens historia aldrig skett. Han nyttjade vattnet, allt efter som han gaf det den ena eller andra formen, såsom stillande, svettdrifvande, kylande