Aftonbladet – 22 mars 1843, sida 2

I minne af den fromma handlingen och Kiews fordna suveränitet. Denna stads tidigare historia är insvept i mörNor. Dess namn förmodas härleda sig ifrån Kiovi att sarmatiskt ord, som betyder höjder eller berg, och dess invånare, en sarmatisk stam, kallades Kivi, eiler bergsboer. Det är kändt för alt hafva varit en vigtig plats i det femte årbundradet, då Sueverne, drifoa från sina nybyggen vid Donau, nedsatte sig bär och i Novgorod. I början af tionde sektet var det hufvudstaden, och den ryktbaraste och rikaste staden, i Ryssland samt i bela den delen af Europa. Boleslaw den Förskräcklige slog på dess gyldene port med sitt vunderbara svärd. af munkarne kalladt Guds svärd, och Polackarne inföllo och: beröfvade det dess rikedomar. TI sednare delen af samma sekel föl Rysslands hufvudstad åter för Polackarnes segrande vapen. Kiew var vid den tiden Constantinopels och det östra kejsardömets fosterbarn. De vällustige Grekerne hade belastat det med all Asiens lyx; Athens ädla arkitektur behängdes med Lydiens rika tapisseri, och de ryska svärdens grofva metall pryddes red Ophirs och Persiens guld. Boleslaw I, instängd inom denna vällustiga stads gyldene port, tömde nöjets bägare tills dess berusande innehåll förnedrade all hans naturs ädlare energi. Hans krigsbär följde exemplet och bortsof månad efter månad på Kiews mjuka kuddar, och glömde slutligen, såsom historieskrifvaren siger, liksom bade de ätit af det fabelaktiga lotusträdets frukt, att deras hus voro utan herrar, deras hustrur utan män och deras barn utan fäder. pelare med ett kors är upprest öfver den, till elier K