Aftonbladet – 21 mars 1843, sida 1

mr rr rf mm nn rm — alt jag är Amerikan nog till mina känslor, men en sådan tanka hade aldrig fallit mig in; jag har träffat många Engelsmän, och knutit en vänskap med några, hvilken jag tror skall räcka genom lifvet, och bland alla jag träffat voro dessa tvenne de enda unga män, som voro så långt efter sin tid, att de kunde hysa en sådan tanka. Jag träffade en gammal gentleman, som, ehuru han visade mig personligen den största vänskap, icke kunde förgäta det gamla agget. Men män kunna icke stöta sina armbogar i hvarandras sidor, jemnföra penningeräkningar och rådgöra om hundratals småsaker, som förefalla under em sådan resa, utan att slutligen komma på åtminstone sällskaplig fot, — och före aftonen den första dagen hade mina oeh min kamrats tänslor undergått en fullkomlig förändring. Men jag skall återvända till Odessa. Vid barrieren funno vi vägen stängd af en stor resvagn, i hvilken min vän Ralli med: sin fru befann sig, för att resa till Nicolajew; en del af hans göromål der var ett uppresa en grafvård öfver enafliden landsman. Hr Munroe, son till en f. d. postmästare i Washington, är ett annat prof p amerikanska älventyrares framgång i Ryssland. Han for ut till St. Petersburg med bref från den ryske ambassadören och andra, samt ingick i armåen, den enda vägen till utmärkelse 1 Ryssland. Han åtföljde Storfursten Constantin till Polen och slef en af hans adjutanter, samt förflyttades vid Constantins död till kejsar Nicolai stab. Vid den iden då Egyptierne under Ibrahim Paschas befäl aföllo i Turkiet, innehade hr Munroe öfverste ang uti den armåe, som sändes till sultanens bjelp. Medan Ryssarne voro lägrade vid foten afJältens