DEBATTEN I FRANSKA DEPUTERADEKAMMAREN ANGÅENDE HEMLIGA FONDERNA. (Forts. från gårdagsbl.) Hr Guitzot, minister för utrikes ärenderne. Den föregående talarens framställning innehåller nägonting ännu mera djerft, än hans sista ord, någonting som förvånar mig vida mera. . Det är nu 43 år, som det representativa styrelsesättet utvecklar sig här i landet midt i den ljusaste dager, midt under en ofantlig frihet; 43 år som, under ögonblickliga skakningar, partiella förmörkelser, en och samma politik rådt hos kronan och hos landet. Då den hedervärda talaren i dag uppreste sig emot systemet, emot styrelsens hela tanka, såsom han yttrade sig härom dagen, bar han ätminstone frångått en idee, som då framställde sig för många: han har noggrannt hällit sig inom de konstitutionella gränserna, och likväl anfaller han den stadigvarande, den oföränderliga tanka, som sedan 13 år beherrskar och leder landets angelägenheter. Och hvem är det då han anfaller? Landet sjelf — — (Afbrott från venstra sidan. I centern: Ganska bra! Ganska bra!) Hvad j kallen en hel regerings tanka, det är landets tanka, lika så väl som dess regerings. (Liflig rörelse.) Jag har sett, och j hafven sett det lika med mig, Juliregeringen uppstå i Frankrike; jag har sett den uppstå sådan menniskan inträder i verlden, naken och TNT ta a a tel gts Ar sted FA TATA EN art 1 aber d tong ä a EEE