Aftonbladet – 18 mars 1843, sida 1

chaux, intagande midten af slottet åt Tuilerieträdgården, är till beskaffenheten af sin utsigt troligen ett af de vackraste rum i verlden och dertill betydelsefullt, om man så vill, genom minnet af de ryktbarheter, hvilkas afbildningar finnas derstädes, Frankrikes lefvande marskalkar äro nemligen här i tillfälle att med trymåerne jemföra de på duken återgilna porträtterne i kroppsstorlek af deras högheter. Från Tuilerie-fasadens hörn utspringa i norr och söder två gallerier, af hvilka det ena, börjadt under Henrik IV och fulländadt under Ludvig XIV, bildar, åt Scinen till, en sammanhängande länk med Louvren, och sålunda förenar dessa, på nåsot afstånd gent emot hvarandra belägna palatser; men det andra galleriet, som går paralelt med det förra, förblifvit ofullbordadt sedan 4808, då det uppfördes, Ett stort enstaka och flera mindre hus måste rödjas ur vägen innan sistnämnde galeri äfven kan utsträckas till Louvren. Planen, tt sammanbinda de begge palatsen till-ett, är således icke bragt till verkställighet. Hvem vet ikväl, om ej sådant kan komma att ske i tidernas tider? Tuileriernas borggård inhägnas, eller kanske ätlare bildas, af ett med förgyllda zirater prydt erngaller; och midt för slottets hufvud-fasad vöjer sig, i linea med detta galler, en triumfbåge, ippförd 1806 till franska armåtens ära. Utanför sorggården vidtager ett stort torg: Carousselplaten, så kalladt efter en under Ludvig XIV här nställd fest. En del af torget har sedan gamla ider varit inkräktadt af flere mindre hus och vodar, som här nästlat sig in och bildat en smärre sppning eller gata, ledande till Bourbonernes fordna läste, Louvren. Vi lemne nu detta sednare i fred och ro, för tt dertill återkomma en annan gång, vandre tillaka öfver Carousselplatsen och Tuileriernas borgård genom slottets vestibul till den på andra idan belägna Tuilerie-trädgården. Man han klan