Aftonbladet – 17 mars 1843, sida 2

innars får sammansöka på Hopfenmarkt i Hamburg eller bland Berlins Eckensteher. — Minerva hade i går en sannolikt insänd arikel, angående några uppgifter i Aftonbladet för len 49 sistl. November, öfver resultatet af åtskil.iga i England anstälde försök med engelskt -jern, ill utrönande af varmoch kallblästers olika veran vid jernberedningen, på det erhållna jernets styrka. Jemte vanlig gärd af officiöst missnöje it Aftonbladet, synes ins. .velat frambära en velerläggning af dessa rön; huru väl vore det ej om han lyckats deri. Framförallt skulle hans arikel vara af vigt, om den, behörigen öfverstyrd och puffad utrikes, kunde bringa de engelska köpmännen att notera kallblåst jern lägre och varmplåst högre på sina priskurauter. Det vore ett företag, måhända icke mindre vigtigt än det att lugna våra bergsmän. Sjelfva rönen hafva vi för vår del lemnat i sitt värde, redan när vi anförde dem: vi erinrade uttryckligen — fastän ins. icke synes hafva tagit kunskap derom — att man ej egde att göra slutsatser från resultatet af försöken med engelskt till det af dylika med svenskt; men att hågon uppmärksamhet ändå torde böra lästas vid de engelska rönen, för att framkalla motsvarande här, hvilka uppenbart skulle komma att till sina resultater blifva alldeles oberoende af de engelska och af tillförlitlighetsgraden i uppgif.erna derom. Kan nu äfven behofvet af dylika svenska rön undanrödjas genom artiklar i Minerva eller annorstädes, så är det en tillfredsställelse för Aftonbladet, att hafva gilvit anledåing till ett så vigt sätt alt komma ifrån en obeqväm betänklighet. ENSE enn — En engelsk tidning anmärker, såsom ett bevis på huru tidens och sakernas gång framåt tvingar till koncessioner, att den nuvarande engelske premierministern sir Robert Peel, som nyligen ;jort så många förändringar i tulltaxan i andan af ett friare handelssystem, ännu den 45 Mars 1839 förklarade detta system för absurdt och sade, ali ingenting skulle kunna förmå honom att gifva med sig 1 afseende på spanmålslagarne (den höga import-tullen på spanmål). Nu tillstår han deremot, alt det fria systemet är det bästa, ehuru han ännu yrkar, att man icke bör gå längre än som skett i dess praktiska användande, tills man fått se följden af de förra årens förändringar. Häraf torde utan serdeies misstag den slutsatsen kunna dragas, att sirRobert inom ett eller par år gifver ytterligare med sig. Ändå godt att finna, det styrelserna någonstädes börja gifva efter för de framskridande idterna. — Det är en underlig tid, hvari vi lefva; en riktig frågotid. I Tyskland heter det nu allmänt: Was sollen wir thun? I Frankrike: Il y a quelque chose å faire, I Enzland: Some thing ought to be done. Det är åtminstone en god sak, när folket öfverallt börjar att fråga huru det står till samt inse, att något måste göras till institutionernas förbättring. Det är det första steget till reformerna; det första tecknet, att det finnes en oemotståndlig drifkraft framåt, som icke länge låter sigfjettras al illusioner eller dåras med s0fismer. UNDERSÖKNINGEN ANGÅENDE TILLVERK