Aftonbladet – 17 mars 1843, sida 2

Jag hör ingenting., : Ja, ty det är slut; men om en qvart börja det om igen. Hör imedlertid hvad jag vill säg er: Susanna Gerard är oskyldig., Min gosse, du vet inte hvad du säger, svara de domaren och steg upp. . Du har.inte, son jag, sett ransakningsdokumenterna: hon är skyldi; och rättvist dömd. Jag säger er, att hon är oskyldig, inföll Go dinet otåligt. Men jag vill inte böra sådant prat... Ni måste höra det; jag svär derpågm sade Go dinet ond, och böjde åter sin jagtkamrat ned til marken. Ni skall höra det, eller också skall ja anklaga er, och låta kardinal Dubois veta, att do maren nekar alt höra den oskyldiges rättfärdigan de. Min herre bar mäktiga vänner och vi hafva Gud ske lof! blott en dagsresa till Paris.n Men, min vän, hon är skyldig ... Hon är oskyldig, säger jag, och se här bevise derpå. Jag var med henne i herr Templier trädgård, den olyckliga natten då stölden skedde När jag lemnade henne återstod vid pass hall annan timma af natten. Jag gick för ro skul genom skogarne, för att öfverraska skogstjufvar som förstöra våra planteringar. Då gick jag å denna sidan, emedan jag vet, att Niklas Buneat ofta är befunnen med dylikt. Jag fann honom redan sysselsatt att gräfva sin jord. — Du är ti digt vid arbetet i dag, sade jag. — Ja, man få väl lof att stiga bittida upp, svarade han, för at kunna betala sin skatt och sina kronoutskylder — Men om man visste, invände jag, att du ar betar om söndagen, finge du plikta. — Det får ingen veta, svarade han. — Men. om jag sade det.