Aftonbladet – 16 mars 1843, sida 1

Ack, min fru, hvilken olyckal! ,Hvad är det då? Säg fort! ,Tjufvar hafva i natt brutit sig in. De hafva stulit allt bordsilfret i matsalen, allt duktyget, ocl uti salongen allt hvad some kunde bäras bort: urnor, ljusstakar, bordstudsare, allt hvad som va al värde; de ha riktigt gjort rent hus., Min Gud! o min Gud!) utropade Susanna bleknande och stödde sig emot en af sängens pe lare. Det värsta är,, tillade Thomas, mtt tjufver säkert haft någon medbrottslig här; ty ingenstä des finnes tecken till inbrott, och dörrarne hs säkert blifvit öppnade af någon i huset. Thomas, skynda dig, sade fru Templier, ka sta dig på en häst och rid till mären och sedar rider du till Chateau-Thierry och underrättar domaren. — Gif hit papper och skrifdon; herr Temp: lier måste veta hvad som händt. Vi få afsänd: ett bud till honom i Paris. Thomas, du förbju der att ingen, hvem det vara må, får gå utu huset. Så, skynda allt hvad du kan., ,Ack, min Gud! hvilken olycka! stammade der unga flickan, bestört af allt hvad hon hört. Tig!, ropade fru Templier, med en röst dar rande af vrede; tig! du är ett dåligt styckel Ingenting förändras serdeles i naturen. Elcmenterna äro liksom menniskans passioner underkastade orubbliga lagar. När vi tala om våra framsteg uti politiskt och moraliskt hänseende, är det endast fåfänga. Samhällsförfattningarne efterträds hvarandra, men förbättras föga. Man talar om den utvidgning, friheten vunnit hos oss, och likväl kan en underdomare låta kasta i fängelse den förste medborgare han behagar, alldeles som :