Aftonbladet – 11 mars 1843, sida 2

41 December 4798 i Nyköping, hvarest hans fader var! läderbandlahde; att vid modrens död, då Husberg! var omkring sex år gammal, cn farbroder, skomakare i Eskilstuna, åtog sig att värda och uppfostra honom; att i denna farbroders hus och under åtnjutande af undervisning i stadens skola, Husberg qvarblef till dess han, vid tretton celler fjorton års ålder, skickades tilll Nyköping, för att vid trivialskolan derstädes fortsätta: sina studier; att fadren bekostade undervisningen, q som upphörde då Iftusberg vid 46 ärs älder erh Ne tjenst såsom bokhållare vid Skepstad bruk; att han! innehade denna befattning endast några månader, emedan bättre plats såsom kassör erbjöds honom vid Nyköpings mässingsbruk, hvilken tjenst han lernnade år 4818, då han anställdes såsom bokhållare på Finspång; men att-han äfven lemnade denna tjenst efter två år, eller hösttiden år 1820, då han emottog inspektorsbefattningen vid Stenfors bruk. Til följd af uppkommen misshällighet med brukets egare, Fablroth, flyttade Husberg efter nägon tids förlopp hit till staden och inropade år 48953, för trettiofyra tusende riksdaler banko, Stenfors bruk, som å utmätningsauktion försåldes. Till köpeskillingens gäldande saknade Husberg tillgångar, men hans redbara förhållande hade förskaffat honom vänner, och till åcras antal hörde tilltalade Johannes Nilsson, hvilka dels lånade honom penningar och dels gingo i löftesansvarighet för skulden. Påföljde året 1824 ingick Husberg äktenskap med sin ännu lefvande hustru, Sophia Elisa Mynther, dotter af förra Bandlanden Mynther ij: Malmö. Med denna sin hustru erhöll Husberg om-! kring tjugo tusende riksdaler riksgäldssedlar, hvaraf en del voro intecknade i Annetorps gård, som Husberg måste för sin fordrans bevarande inköpa för trettiosex tusende riksdaler banko. Husberg sty: kade och sålde efter några är Stenfors bruk för fyratioåtta tusende, sex hundrade sextiosex riksdaler 32 skillingar banko, och, efter att äfven hafva ägt Selltorps gård i Blekinge, för hvilket han betalte nitton tusende riksdaler samma sedelslag, köpte han, i kompagni med en häredshöfdinge, Grill, Lidhems egendom för sjuttio tusende riksdaler riksgäldssedlar. Alsigten med detta köp skall hafva varit, att, genom cegendomens styckning, åtkomma en betydlig vinst; men förslaget mötte hinder vid verkställigheten. Husberg, som genom köpet af Annetorp förlorat tio tusende riksdaler, och, till följd deraf, samt af Grills bristande i sina åtagna förbindelser, urståndsattes att kunna honorera sinal egna, blef år 4829 af borgenärerna nödgad, att till I deras förnöjande på en gång afstå all sin egendom. Omständigheter, hvilka Husberg icke sjelf fullkomligt kände, och hvilka, såvidt de blifvit för honom bekantad, efter hans åsigt, ej bordt föranleda slik åtgärd, vållade, att Husberg blef af Häradsrätten, som handlade konkurs-frågan, dömd att träda i allmänt häkte; men detta beslut upphäfdes af Kongl. Götha Hofrätt, redan vid handlingarnes läsning, och Husberg blef såedes i frihet försatd. Invecklade förhållanden i hans konkurs nödgade borgenärerna, att, sedan flera dertill utsedda personer asagt sig förtroendet, välja Husberg sjelf till syssloman af massan, som ännu ej biifyit fulleligen utredd. . Husbergs framställning af sina ekonomiska angeligenheter till berörde tidpunkt gaf domstolen anledning att anmärka, hurusom det vill Synas, att Husberg sjelf ej vållat sitt obestånd, och denna antmärk ning åter ledde till frågor, huruvida ej Husberg sökt att återvinna hvad honom blifvit beröfvadt, hvilka medel han dertill användt och i hvad mån känsla af liden oörrätt inverkat på granskningen af medlens moraliska halt. Husberg förklarade, att hämndkänslan alltid varit för honom fremmande; att den uppfostran han fått, lärt honom skilja melian godt och ondt, samt att de medel han valde för sig och sin familjs framvida bergning, blifvit, vid den noggrannaste pröfning,! af hans samvete gillade. Han har förnummit, att olika åsigter äga rum, huruvida. det, som inför lagen är brottsligt, också alltid är brottsligt i moraliskt hänseende, men Husberg sjelf har aldrig funnit en sådan ätskilnad. Brott emot samhällets lagar har han alltid ansett såsom ett sedligt endt, ej blott till sina följder, utan äfven i sjelfva begreppet, och af sådan beskaffenhet ansåg Husberg vara tillverkning af stämpladt papper samt detsammas utpränglande, hvilka lag-öfverträdelser domstolen exempelvis framställde. Sedan derföre Husberg blifvit försatt i frihet, sökte han att, genom redligt och pålitligt uppförande, återvinna allmänhetens förtroende, och han har aldrig missbrukat detsamma, under de mångfaldiga uppdrag han af enskilda personer emottagit, för rättegångars utförande, utredningar af sterbhus m. m. d. Detta förtroende vann ökad styrka, då häradshöfdingen i Konga och Uppvidinge bärader, Hr lagmannen Elfving, antogj. Husberg till tiögskrifvare och öfvetlemnade åt bonom . försäljningen af stärmpladt papper för domsagans behof. Han innehade denna befattning under tre år, till 4833, och har sedermera lyckats att, genoml flit och omtanka, försörja sin familj, som består af hustru och åtta barn, hvaraf det äldsta är sexton år och det yngsta elfva månader gammalt. r 4838 uppgjorde Husberg en för sig lycklig affår med arfvingarna efter här i Staden aflidna handlanden Jobannes Warstedt, hvarigenom Husberg, emot crläggande af 7,500 Riksdaler riksgälldssedtar och åtagen ansvar ghet för sterbhusets skulder, erhöll Sterbhusets så väl lösa som fasta egendom, till hvilken sednare hörde ett Hus bär i staden, samt den hemmansdel i Thelestad by; som Husberg ännu innehår. Sednare har Husberg åf löjtnanten Friherre Axel. Posse köpt Gransholms pappersbruk för 25,000 Rdr Riksgäldssedlar, som på det sätt blifvit betalta, att Husberg öfvertagil intecknad skuld för 23;000 Rdr och utgifvit återsloden kontant. Detta bruk med tillhörande jordegendom, qvarn och såg, är för närvarande bortarrenderadt och skall af Husberg emottagas vid arrendetidens slut nästa fardag. Rörande sin bekantskap med Johannes Nilsson uppgaf Husberg, att den börjat då Husberg år 1820, 2:ne: dagar efter ankomsten till Stenfors, erhållit från Jo-li ihanves Nilsson en vänskaplig bjudning, att bevistali ett hans barns döpelse. Det nära granskapet föranled-: msesidig tjenstaktighet, å Husbergs. sida med skrif-: sbiträde och råd i rättegångsangelägenheter, samti ohannes Nilssons, genom någon gång behöfligal: N penningeförsträckningar, som handeln af Stenfors gjorc vändiga. För den risque Johannes Nilsson iklädt sig vid berö.de handel och för det besvär han dervid ft, a!trädde Husberg till honom ett ä Stenfors cgenm beläget torp, samt lerhnade åt honom att afrödåndskogen å en äfven Uerstädes befintlig park, och ! Aes värdt 4000 Riksdaler. Då seder-Ji te Lidhem, samt arrenderade Gritls i åter Johannes Nilsson för be-!l av fAlld Af Tatt annee