Aftonbladet – 8 mars 1843, sida 2

Article Image
vet. Allt noga betraktadt, synes likväl hotet icke vara så farligt som det låter. RR ar rom ee— o— Vid Östgötha privatbanks bolagsstämma i Linköping, den 4 dennes, förekom äfven förslage: från Örebro privatbank, att ansla ett premium för den bästa afbandling om penningeställningen i landet m. m., och bestämde bolaget dertill 200 Rdr. Till ordförande valdes friherre Palmstjerna. Det upplystes att banken under året begärt 274 lagsökningar, och utdelningen bestämdes till 24 Rdr per aktie. — Med dagens post har underrättelse hitkommit, att brukspatronen och boktryckaren P. M Lindh i Örebro aflidit, 36 år gammal. Dett: dödsfall är en förlust för litteraturen i så måtto, som hr Lindh dref den största bokförlagsrörelsen i landet och var egare afett betydligt boktryckerietablissement, hvilket hans fader, en man af stor affärsverksamhet hade grundlagt och åt honom efterlemnat. — Revisorn 1 statskontoret, Borelius, hade i går, kl. mellan 4 och 2, inkommit på Malmens käl lare och der qvardröjt ungefär 3, timma, utan att visa något tecken till illamående, då ban hastigt föll till golfvet och inom några få ögonblick afled, under en häftig blodstörtning. jeg SER 2 VY KORRESPONDENSARTIKEL. Lund den 28 Febr. Snart sagdt det enda, som i närvarande stund här ådragit sig en serskild uppmärksamhet, är den nu pågående aktionen mot den nya Skånska Correspondenten. Man har varit mycket nyfiken att få erfara hvad sätt den ansvarige Redaktö ren skulle begagna för att manövrera mot åtalet. Några bland Stockholmstidningarne hafva framställt reflexioner häröfver, som synas ega sin fulla giltighet, ty det tyckes vara bra absurdt, om ej publiciteten skulle kunna antyda, att oordent!igheter och felaktigheter begås af vissa personer inom en viss embetsmannaklass och en viss trakt, hvarmed likväl ingen uttryckligen nämnes, utan att den embetsmyndighet, som det tillhör att vaka öfver ordningen, gcnast skall kasta sig öfver tidnings-redaktören och fordra af honom att han skall fullgöra det, som i grunden är denna myndighets pligt och åliggande. Väl har Biet, på sin vanliga method, försökt att vederlägga nämnde reflexioner (hvilken vederläggning också här på begäran genast reproducerades, utan att det som skulle vederläggas här blifvit af någon tidning upptaget); men dess resonnemang är alltför haltande. 1 går förevar målet, då den tilltalade skulle afgifva sin förklaring, hvilket han äfven gjorde och dervid, utan att begagna några slags undanflygter, uppgaf både namnen på de felaktige presterna och vittnen, under fordran, att Domkapitlet skulle, på sätt Actor erbjudit, låta anställa undersökning. Med afseende på tvegifteshistorien åberopades allenast Phenix, der den förut varit omtalad. Actor förklarade härvid, att han endast håller sig till Corresp. och cj befattar sig med Phönix, hvaraf synes följa, att man åter skall få ctt exempel på den absurditeten, att en tidning anklagas för och skall försvara något, som den gifvit tillkänna, att den hemtat från en annan, hvaremot denna sista går fri från allt åtal, ehuru den är första källan. Bland de många besynnerligheter, som vidlåda vå tryckfrihetslag, intager den nyssnämnda icke den sämsta platsen. Actor har för öfrigt förhållit sig mycket opartisk och rättfärdigat i allo den fördelaktiga tanka man här fattade om honom från den första tiden han hitkom. I sitt anförande rättade han till och med ett par förtydningar, som PDomkapitlet i sin hemställan till Justitiekansleren tillåtit sig. — Målet har tills vidare uppskjutits och man motser med spänd uppmärksamhet dess utveckling. På landsbygden ha denna sak också väckt mycket uppseende, hvilket jag under en resa för kort tid sedan var i tillfälle erfara, äfvensom att sympathierna i allmänhet äro mera för än mot Correspondenten. Det kan cj dragas i tvifvel, att oordentligheter finnas inom detta stifts presterskap och man får höra flera exempel härpå omtalas, hvilket gör att de, som äro verkligen intresserade för presterskapets anseende och religionens helgd, äro glade öfver den väckelse, som den åtalade tidningsartikeln inneburit, och tro, att Domkapitlet hädanefter skall mindre blunda då det är fråga äfven om sådane, som stå väl i vantarna hos de högvördige. Vår biskop är gammal och säkerligen välmenande, så att det vorc oriktigt att skrifva på hans räkning om oordentliigheter hitintills utan anmärkning fått passera; har har länge gått i ledband och den, som varit den egentliga styresmannen, är det som bör oeh äfven al den här herrskande opinionen får uppbära skulden. Väl vore, om allt favoritsystem en gång i tiden kunde utrotas; det bär ej andra än elaka frukter, så i stat som kyrka. 4 Inom akademien förspörjes ingenting nytt: de stjernor, som vid det stora stjernfallet, hår fastnade, väckte hvarken förvåning eller uppmärksamhet, emedan mar länge väntat att de skulle komma. Åtskilliga undrade dock, att ej doktor Reuterdahl, han som är så trogen och väl anskrifven, också fick sig en stjerna; men han är ännu endast adjunkt och bör någon tid gifva sig till täls. Det lärer sätta myror i hufvudet på härvarande auktoriteter huru det skall blifva möjligt rr RR RR uu OLHÄOÄUK — it na ——JVEIEI

8 mars 1843, sida 2

Thumbnail