Aftonbladet – 6 mars 1843, sida 3

jnar hvarje stil med hufvudet uppåt och signaturerna till höger. Nu skjutas de in i en tredje afdelning, der de träffas af de förutnämnda nålarne, och, enligt beskaffenheten al sin signatur, fördelas i ett visst antal serier, hvarje serie fördelas vidare på samma sält serskildt i grupper, hvarje grupp ytterligare 1 underafdelningar, och den sista operationen är, att hvarje bokstaf, redan färdigi den ställning, hvari den skall sättas, inskjutes i sitt serskilda fack. Genom detta afdelande af de serskilda operationerna i olika serier, har det lyckats herr Gaubert, att låta samma signatur på stilen tjena till olika behof vid dessa serskilda tillfällen, och att man med: den döda mekanismens tillbjelp utför en tänkande menniskas arbete, på ett sätt, som för den oinvigdes ögon liknar ett verkligt troileri. Denna beskrifning gifver oss väl ännu icke del af machinens egentliga mekanism, men åtminstone en föreställning om dess serskilda förrättningar. En del al arbetet, som dessa machiner Hikväl ännu icke kunna förrätta, är den s.k. justeringen eller utslutningen af raderna, att dessa alla må erhålla lika längd och sluta lika tätt tillsammans i den af dem bildade stilformen, hvilket är vigtigt och nödvändigt derföre, att om raderna äro olika långa, så komma stilarne i do kortare raderna alt silta i formen och falla lätt ur vid jirycknir nn Men herr Gaubert har yttrat, alt han, äfven för dennva få tällande, uppfunnit ett instrument, som han tror sig få fullt färdigt inom några veckor. Lyckas nu äfven detta s sista, så synes boktrycekeri konsten, med tillbjelp af de mekaniska tryckmachinerna, redan hafva nått all den fulländning och förenkling, hvaraf den är mäktig, och detta skall gilva en ytterligare ofantlig utveckling ål den litterära verksamheten, då sättningskostnaden skall kunna nedsättas till hälften samt en mängd arbeten sålunda kunna try ekas, hvilka det nu icke lönar sig alt utvifva, enär det vanligen fordras en afsällning al ett par hundra exemplar för att betäcka utgifterna. Hos en del boktryckeriarbetare i Paris har, efer bvad man förnimmer af samma tidning, derur vi tagit detta, underrättelsen om och åsynen af herr Gavberts machin väckt oro i anseende till farhågan att de nuvarande sältarnes antal derigenom skall minskas. In sådan oro är väl också icke utan all grund, ehuru de ifrågavarande machinerna ej kunna komma så hastigt i bruk och i allt fall äro ganska dyra, och förändringen fordrar begagnandet af serskilda för ändamålet inättade stilar, samt därotid för alt kunna nyttja inrättningen. Men deremot är det otvifvelåktigt alt om med den nya förrällningen en stor besparing i sättningskostnaden kan vinnas för hvarje serskildt arbete, så skall deremot antalet af tryckta skrifter och tidningar komma att vexa i ett fullt motsvarande förhållande och följden blifva densamma här som den varit i alla andra näringar, alt de mekaniska uppfinningarne till handarbetets förenkling och besparing, långt ifrån att förminska, tvertom bidraga att mångdubbelt öka antalet af de händer, som användas i industriella yrken. Detta förhållande bar redan förut visat sig äfven i boktryckerierna efter tryckmachinernas uppfinning. Uti England och Frankrike väckte dessa machiner i början en stor förskräckelse hos alla s. k. nandpresstryckare, emedan de föreställde sig att nandpressarne skulle blifva obehöflige. Men den första följden af tryckmachinerna var, att tidninsarne blefvo flerdubbelt större än förut och flere sättare följaktligen behöfdes; och den hastighet, varmed tidningarne kunde sprida nyheter, väckte lernäst hos den stora allmänheten en läslust och vettgirighet, som smart visade en fördelaktig återverkan i en ökad åtgång af böcker, hvilket, i förning med tidsandans fordringar på en allmännare vildning, verkat så mycket, att omkring nio å Uutni ACUTE io gånger större antal arbetare nu sysselsättas boktryckeriyrket, än för 509 å 40 år sedan, om nan räknar öfver hela verlden, och åtminstone yra eller fem gånger så många om man håller sig ill i Sverige. EEE mm CeBrnaAi DR FET RAvE PiiDRH TARA AE H