Aftonbladet – 6 mars 1843, sida 3

(BA oe 09 je Nn A a i Mo OPM i i sjön vid Skeppsbron. essens TLANDALDE ÄMNEN. UPPFINNINGEN AF MACHINS BEGAGNANDE TILL SÄTTNING FÖR BOKTRYCK, NUMERA FULLT UTFÖRD. För fyrahundrade år sedan, då Gutenberg först skar upphöjda bokstäfver i små fyrkantiga träbitar, för att sedan långsamt sammanplocka dem till rader och sidor, hvilken enkla åtgärd likväl utgjorde den största uppfinning, i verdshistorien, boktryckerikonstens — hvem skulle då hafva förestälit sig, alt man en dag kunde komma att anförtro det der sammanplocknings-arbetet åt mackiner, samt att dessa machiner skulle kunna nära nog följa improvisationen eller det muntliga föredraget i arbetets hastighet, och likväl finnas nu machiner, som lösa detta problem. Vi hafva redan förut ett par gånger i detta blad omtalat de tvenpe serskilda lyckade försök i konsten att sätta boktryckeri-stilar, med begagnande al en machin, som röres medelst ett klaviatur, på hvilket sättaren spelar ungefär som på tanI va ett verkligt geni. Dessa machiner voro redan Jmed dem kunde verkställas, och uppfinningen af genterna af ett fortepiano, och hvars inrättning är sådan, att för hvarje tangent, som vidröres, glider den motsvarande bokstafven ur sitt fack utför enlutande plan ned i den låda, hvari sättningen verkställes. Både i England och FrankIrike hafva många mekanici under de sista tre å Ifyra åren arbetat på detta slags machiners förfärIdigande och förenklande, men man har isynnerThet fästat uppmärksamheten vid två af dessa uppfinningar; den ena af Hrr Young och DelI cambre, den andra af en vår landsman, f. d. Ryttmästaren vid Lifgardet till häst, Hr Rosenborg, Isom efter sin afresa från Sverge helt och hållet egnat sig åt mekaniken, för hvilken han lär: hafi början af sistlidet år så fullkomnade, att arbete det ifrågavarande klaviaturet utgjorde i och för sig sjelf en betydande vinst för boktryckerikonsten. Likväl återstod ännu det svåraste af problemet att lösa. För att kunna betjena sig af den ifrågavarande machinen, måste alla bokstäfverna på förhand vara väl rangerade, hvar och en i sina fack, så att de lågo parallela med hvar-: andra, att hvarje stil vändes nedåt med rätta ändan, ingen bokstaf stod upp och ned 0. s. v., emedan nan annars vid justeringen och korrekturet återfick ett arbete nästan lika besvärligt, som sjelfva sättningen; och då nu dessutom machinen är dyr, samt fordrar tre eller fyra personer, för att skötas, så var besparingen. ganska obetydlig. Imedlertid lära äfcen nyssnämnda svårigheter nu vara afhjelpla genom en annan machin, uppfunnen af en Fransman, vid namn Gaubert; och en fransysk tidning, som omtalar densamma, säger, att denna uppfinning genom sin enkelhet är en af de största triumfer för menniskosnillet, samt att det förhåller sig dermed såsom med upptäckten af Amerika, att man, efter att hafva sett den, förundrar sig att den icke blifvit gjord långt för detta. Saken är verkligen gåtlik: att kunna taga en näfve, full af blandade stilar, kasta dem i en hög in uti en låda i machinen på samma sätt, som man stjelper ned en skäppa spanmål i en qvarnskruf, och att machinen sedan, utan annat behof af menniskohjelp än den blott mekaniska rörelsen af elt hjuls kringvefvande, åtskiljer hvarje bokstaf, skiljetecken och mellanslag för sig samt sjelf förer dem hvart och ett till sina serskilda fack och der uppställer dem i fullkomlig ordning för sättningen, låter vid första åhörande så trollskt, att det är nästan omöjligt att tro derpå. Imedlertid är denna operation lyckad: se här huru den ifrågavarande tidningen ger en, visserligen ytlig men likväl begriplig, id om huru dervid tillgår: : Principen för denna uppfinning är i det hela densamma, som för den så kallade Jaequardväfstolen. Det är bekant, att denna underbara mekanism består deruti, att de s k. skaften il: ränningen, hvilka bestämma de trådar, som för hvarje slag öppnas ofvan eller nedan om spolen, äro sammanbundna . med ett system af tält till hvarandra sittande nålar, hvilka beröra mönstret för väfnaden, och att figurerna på detta mönster äro utmärkta genom hål, i hvilka sålunda just delj nålar nedfalla, som äro nödvändiga för att bestämma ( det motsvarande mönstret i väfven. Härigenom l, har man kommit till en sådan förenkling, att de mest invecklade mönster kunna utföras endast f Å E a med en trampa och af hvilken vanlig väfvare som helst. En annan uppfinning, grundad på samma ide,l. är den s. k. physionotypen, som, med tillbjelp af lt en ofantlig mängd tätt vid hvarandra sittande fi-, na, rörliga jerntrådar, hvilka appliceras emot ent död eller lefvande figur, tager eltfullkomligt tro-, get aftryck af denna, hvilket man sedan kan af-, gjuta i gips eller något annat ämne. d Om läsaren nu uppfattat Principen för dessa p machiners operationssält, så skall han äfven kunnat göra sig en föreställning OM planen för herr Gau6 berts underbart snillrika afläggningsmachin eller n s.k. distributeur. Typerna eller stilarne äropå L sidan försedda med flera skåror eller s. k. signa k naturer, som bilda en serskild kombination för j hvarje olika bokstaf eller tecken. Machinen är p försedd med en mängd nålar, som vidröra sti1 arne och, allt efter som de stöta emot den ena ller andra ändan, den ena eller andra sidan aflp stilen, eller falla in i signaturerne, åstadkomma n le en vändning eller rörelse af stilen, som påljk förhand är uträknad, men hvilket sker i flera serskilda serier. Sålunda är den första seriens ope