Aftonbladet – 6 mars 1843, sida 2

ster angår, vill jag blott, utan att göra afseende derpå, att artiklarne äro skrifna af dessa flickor efter dagens mödosamma arbete, nämna, att de väl kunna jemföras: med många engelska kalendrars. Det är nöjsamt alt finna, det många bettelser handla om fabrikerna och om dem, som arbeta der, samt att de inplanta sjelfförsakelse, förnöjsamhet och välgörenbet. Dessa blad andas on stark känsla för naturens skönhet, sådan den utvecklat sig i de skrifvandes hemorter, välgörande som den friska landtluften; och ehuru elt lånbibliothek är en skola, der man har godt tillfälle att studera sådana saker, hafva de en mycket obetydlig anstrykning af fina kläder, fina äktenskap, fina hus och fint lif, Några torde finna det anstötligt, att artiklarne stundom äro undertecknade med något för granna namn, men så är modet i Amerika. En af lagstiftande maktens i Massacbusett vanor är att förändra fula namn till vackra, allt som barnen förbättra föräldrarnas smak. Som dessa förändringar kosta litet eller intet, så förvandlas vid hvarje session tjogtals Mary Anne till Bevelinas. Det berällas att då general Jackson eller gencral Harrison (jag minnes ej hvilken af dem, men det gör ingenting till saken;) en gång gjorde ett besök i denna stad, gick. han genom en tre och en half mil lång sträcka af dessa unga qvinnor, alla utstyrda med parasoller och silkesstrumporMen som, mig veterligt, ingen värre följd uppkom deraf, än ett hastigt uppsökande af alla par rasolier och silkesstrumpor, som funnos i marknaden, och kanske någon spekulativ Ny-engelsmans bankrutt, hvilken köpt dem allesammans till högt pris i förhoppning på en efterfrågan, som aldrig blef af; så lägger jag ingen vigt på denna omständighet. I denna korta berättelse Om Lowell och detta ofullkomliga uttryck af den tillfredsställelse; det förorsakade mig och ej kan undgå att förorsaka hvarje främling, hvilken är intresserad för och reflekterar öfver sådant folks tillstånd hemma, Har jag noga undvikit alt uppdraga en-jemförelse mellan dessa faktorier och vårt eget lands. Många af de förhållanden, bvilka i: åratal ttöfvat stort inflytande på våra fabriksidkande städer, hafva ej