Aftonbladet – 6 mars 1843, sida 2

mindre vanlig bemärkelse, kan insändaren i detta afseende endast hänvisa till hvad Kongl. Roglementet innehåller rörande befordrandet af manskapets religiösa och moraliska förbättring, t. ex. i det serskilda kapitlet om manskapels undervisning och den vårdnad presterskapet särskildt åligger. 8:0 Uppgifver Fångstyrelsen sig hafva hyst den förhoppning, alt derest arbetskompanier komme att bildas, Fångstyrelsen skulle blifvit i tillfälle att till dem utse från korrektious-inrättn uingarne afgående manskap, med vältvist afseende både å den längre tid, korrektionisten hållits för försvarslöshet i fängsligt förvar, och å hans derunder ådagalagda uppförande, i hvilken händelse de ännu i länskäktena förvarade sannolikt kommit att sist utgå, i anseende dertill, att e ej blifvit vanda vid den å förstnämnde ställen införda ordning och disciplin. Kongl: Brefyct af d. 8 Aug., angående hvad vid Arbetscorpsens första uppsättning, och innan nya Lösdrifveri-stadgan utkommer, bör iakttagas, innehåller deremot följande bestämmelser: — — — De i Länshäktena ännu i brist på utrymme vid korr.-inrättningarne qvarsittande mansper-; soner, som vilja ingå vid arbetscorpsen och dertill enligt reglementet finnas behöriga, böra i första rummet: ditsändas. Sedermera äger Fängstyrelsen att Korplettera de lediga numrorna vid kompanierna i Carlskrona och å Kungsholmen med korrektionister från Malmö, och vid öfriga fördelningarne af arbetscorpsens fästningsklass med korrektionister från Långhol-! men. I fråga om rättighet att flyttas från korrek-! tions-inrättning till arbetscorps, bör alltid en fulit ar-! betsför yngre per:on äga företräde framför en äldre, ! samt bland de under samma årtal födde, den, som: längst varit vid korrektions-inrättning. Anser man, lika med Fångstyrelsen, korrektionister: vid de nuy. korr.-inrättningarne blifva vanda vid ordning och disciplin och således verkligen förbättrade, då kommer man ock till den slutsats, att längre vistande derstädes borde gifva företräde till flyttning, men den som hyser den, ty värr, nog allmänna ot vertygelse, (som i ansökningarne från Skaraborgs län jemväl uttalas) att dessa inrättningar hittills varit snarare Korruptionsän korreltions-hus (se Laågkommittöens utlåtande af den 49 Dec. 4833), erkänner vi serligen såsom riktig den i förstnämnda Kongl. Bref uttryckta äsigt, att personer icke böra transporteras fram och åter genom landet, för att vänja sig vid ordning och disciplin å korr.-inrättning, äfvensom att i första rummet yngre personer böra undanryckas dessa inrättningars förstörande inverkan. Det torde således i följd häraf få anses för säkerhetens tryggande i de orter, der arbetskorpsen förlägges, lämpligast, att den i början rekryteras på sätt Kongl. Maj:t behagade i nåder föreskrifva, ehuru derigerom Fångstyrelsens makt och godtycke blifvit något inskränkt. Utöfver de här upptagna momenter, har Fång:tyrelsen i förenämnde underd. utlåtande låtit undfalla sig 2ne yttranden, hvilka hvar för sig äro af den stora vigt, att deras fullständiga utredande, så väl till innehåll som syftning, för ingen del här bort underlåtas. I Liksom i förbigående anför Fångstyrelsen på ett ställe, att dess ändamål med inrättandet af dessa arbets-kompanier var icke endast, att få en myckenhet arbete utfördt på bekostnad af de till fångars vård och underhåll anvista medel. Detta skall vara en fint utkastad krok, hvarpå man väntade att en lättrogen och i dessa ämnen okunnig läsare lätt skulle fångas. Sannolikt uteblir dock denna fångst, om uppmärksamhet egnas ät följande handlingar, till hvilkas genomläsning Insändaren hänvisar, nemligen: a) 40 8 4 mom. af Kongl. Reglementet d. 8 Augusti: Fångstyrelsen skall årligen inom d. 45 November till Kongl. Maj:t inkomma med förslag till allmänna arbetskarlarnes användande till det för dem mest fördelaktiga och för Fångvärden minst kostsamma sätt under påföljande året. b) Riksens Ständers underd. skrifvelse af d. 49 Maj 1841, angående försvarslösa personers användande till , befästningsarbete. ec) Chefens för Ingeniör-korpsens underd. utlåtande iaf d. 27 November 4840, innefattande utredning, att , med de intill nästa Riksdag beviljade fortifikationsj anslag, sysselsättning ej kunde beredas vid befästningsarbetena för ett ökadt antal pionierer eller krono arbetskarlar, om icke sistnämnde anslag befriades ätminstone från den afsättning för dagsverken och sjukvård, som än äger rum, äfvensom upplysning der lemnades, att i anseende till felande förlag till matcrialier, dittills nära 24 procent af alla dagsverken vid Carlsborg gått förlorade af brist på sysselsättning. d) Fångstyrelsens d. 25 November 1842 till Kongl. Maj:t inkomna underd. skrifvelse, deraf inhemtas, att af 312,266 vid Malmö arbetsfängelse utspisade portioner 126,102 åtgått till overksamma fångar, äfvensom att under året 4840 Fängvårdens behållning af arbetet utgjorde efter uträkning 6 rst. Bko om dagen för hvar fånge; samt slutligen e) Fångstyrelsens underd. skrifvelse af den 27 Maj 41840, deri bland annat yttras, pag. 99: En lika summa (129 Rdr 28 sk. 37, rst. årligen) torde alltså anses böra vara förtjent af hyarje med enahanda arbete (som å Waxholmen) sysselsatt krono-arbetskarl, ehvad medlen skulle utgå af 3:dje eller 4:de hufvudtitlarna Allan An an ag Masst clulla fänrlac I nådar