Aftonbladet – 4 mars 1843, sida 2

ERS ———— LL — misstag varit orsaken härtill, och berättade händelsen som följer: En afton lemnade jag den byrå, der jag dagligen är sysselsatt, och vandrade lugnt till min boning i hopp att, som vanligt, finna min hustru hemma. Jag fann henne icke hemma, mina herrar . . . detta syntes mig misstänkt, mina herrar... jag var utom mig af svartsjuka och otålighet, jag smög mig ut i förstugan för att lyssna när min hustru skulle komma hem. Efter en fjerdedels timmas förlopp hörde jag min hustrus röst och steg nedanför trappan. God afton,, sade hon till någon, jag skall återse er... jag tycker om Cesar, han är rätt hygglig, ban har vackra ögon och vackert skägg; kyss bonom på mina vägnar. Dessa ord lemnade mig intet tvifvel om min olycka; jag begal mig imedlertid till mitt rum och låtsade om ingenting. Min fru kom in och sade, att hon varit hos sin tant. Det var uppenbart en osanning, men jag låtsade som jag ej vetat någonting. Följande morgon följde jag alla de Cesarer på spåren, hvilka bodde i qvarteret; man gaf mig anvisning på en perukmakares medbjelpare; jag begaf mig genast till hans principals verkstad och lät klippa mitt hår för att taga min rival närmare i ögonsigte; jag hade ej bedragit mig: han hade vackra ögon och vackert skägg; detta var mig nog. Sedan han klippt mitt här, betalade jag och bad herr Cesar komma med mig ut. Då jag var ensam med honom utanför dör. ren, gaf jag honom ett dugtigt slag med knytnäfven, så att han förlorade en tand; derpå gick jag tillbaka hem, utan att säga någonting om saken till min hustru. Men huru öfverraskad blef jag icke, då min hustru följande morgon, som var min namnsdag, skänte mig en liten pudelhuud, med namnet Cesar; han hade de ofvannämnde vackra ögonen och det vackra skägget; det var honom; min hustru menat den der tonen. Hr Cesar anklagade mig likväl, och detta ir anledningen hvarför jag befinner mig här, mina werrar. Domstolen dömde herr Ventoureux till 23 rancs böter och 59 franesskadecrsättning.