Aftonbladet – 4 mars 1843, sida 2

i Öölverensstämmelse med den grundsats, vi i vårt förra nummer nedlade, vilja vi fortsätta att då och då undersöka de pressens förvillelser, som i en ciler annan mån kunna hafva inverkan på opinionån inom denna stad. Vi hafva nu för oss tvenne nummer af Ostgötha-Correspondenten,, späckade med de bittraste utfall emot Ledamöterna af Styrelsen för irvarande Privatbanks afdelning, beledsagade med friga uppmaningar till Bankbolaget, att afsätta nämnde Styrelse, och med tungt hot om straff, så väl för denna som för alla andra Privatbanker vid nista riksdag, ifall Bolaget ej rättar sig efter dessa uppmaningar. Hvadan nu all denna olåt? Jo! emedan Afdelningsstyrelsen gifvit en alldeles enskild föreställning åt Kamereraren om iakttagande af hvad Styrelsen ansåg honom, i egenskap af Kamererarc, pligtig Lill. Så måste det sanna och opartiska svaret blifva. Kamereraren må vilja betyga, att den lemnade föreställningen skett på ett och Styrelsen på ett annat sätt; dermed har den opartiske ej att skaffa, ty båda parterna instämma uti, att den varit alldeles enskild emellan Styrelsen, agerande såsom en persona moralis, och Kamereraren; och hvad under sådant förhållande den ene påstår eller nekar, är lika verkande som den andras påstående eller nekande, och måste cj få bortblanda det enda verkliga faktum, att en föreställning blifvit lemnad, och att denna varit så enskild, att en, vid vanliga tillfällen till inträde i Styrelsens sessionsrum berättigad person, vid detta, blifvit derifrån förhindrad. Hela frågan förenklas då Lill denna: Åger Afdelningsstyrelsen rättighet till att vifva Namereraren en sådan föreställning, som Styrelsen anser behöflig, eller får sådan föreställning ej ske annat än då Kamereraren sjelf kan medgifva den vara nyttig? Det rätta svaret torde instru!tionen för A fdelningsstyrelsen få lemna, hvilken i 4 mom. säger, att Afdelningsstyrelsen tilloch afsätter Kamererare och Kassör, då 4 af Styrelsens ledamöter derom äro ense. Invändas kan, att om afsättning är tillåten, så tordo föreställnings gifvande ej vara det. Härom vilja vi ej tvista, men anse i sanning Kamereraren böra vara mera tillfredsställd med att så är, än om så icke vore, isynnerhet när ingen annan får veta af hela händelsen, så framt Kamereraren ej sjelf fipner lämpligt att kungöra den. Nu har väl Kamereraren funnit sådant lämpligt; men huru detta hans uppförande i ringaste män kan inverka på Styrelsens rättighet att gifva honom föreställning, förstå vi i sanning ej; ty i nämnde Kamercrarens handling har ju Styrelsen icke haft någon del. Imedlertid vill det synas, som vore det just denna Kamererarens enskilda handling, hvilken lägges Styrelsen till last. En varning eller föreställning, cmellan fyra ögon Ööppet gilven af en person till en annan, kan aldrig innebära någon smädlig egenskap. Den måste tvertom anses vänskaplig. Den lemnar den varnade tillfälle till ett lika öppet, vänskapligt försvar, så att, äfven om varningen skulle vara grundad på ett misstag, så kan sådant utredas, och behöfyer åtminstone ej åstadkomma något varaktigt ondt. Ett dylikt ondt kan ej uppkomma annorlunda än genom den enskilda sakens offentliggörande. i