Aftonbladet – 2 mars 1843, sida 2

Julius ej ville förstå henne, hon bor ännu i denna stund på Rosenhult, en ärbar jungfru, hon är nu några och femtio år gammal och har öfvergifvit sin tro på drömmar och aningar, hon inser nu att allt sådant härleder sig från den lede frestaren allena. Ilon går hvarje Söndag ordentligt i kyrkan, och gör precist en gång i månaden visit hos fältväbeln Blomrot, som med sin fru och sina mamseller likaledes gör återvisit på Rosenhult, grannsämjan är förträfig, helst sedan man orkat med att få upp stengärdesgård mellan gästgilvaregårdens och Rosenhults egor; mamsellens hästar budas aldrig annat än då lätt skjuts förefaller; med ett ord de goda grannarne, mamsell Agata Utterbom och fältväbeln Niklas Petter Blomrot, lefva som englar i paradis. Pastorn berättar sin friarehistoria för er, han gör det gerna, ty det var hans lyckligaste period. Jag har den ur pastorns mun, men har ej kunnat berätta den så som han och ej i sådant sällskap, som då jag hörde den af hongm. Olava satt bredvid honom, in log hon, än tårades hennes öga, hvarje drag i hennes fina ansigte afspezlade hennes själs känslor, den lilla gossen salt på milt knä och lekte med mina urberlocker, under det jag hörde historien OM en resande utan penningar, en flicka utan älskare och en döende utan tröst. När pastorn slutare sin berättelse fick han en kyss al sin hustru. ,Ser ni sade han till mig, ;den der historien ville jag gerna se i Aftonblalet, vår historia kan vara kuriös nog; men sätt bara ej ut namnen. EEE NO — FOLKMÄNGDEN I BELGIEN. De 96 Pelgiska stälerna räknade den 4 Januari 4842 en befolkning fe 4,006,420 personer; landsmenigheterna utgjorde ;,144,080 eller tillsammans 4,117,600. Qvinnokönet ytverstiger mankönet något i antal; enkornas antal ir. dubbelt mot enkling Antalat af de, som äro inder och öfver 25 år, är lika. 778,580 män äro i vapenför ålder, emellan 20 och 50 år. — I Amiens har åskan på gatan slagit ned i en paraply, som bars af en promenerande, och smält upp allt som derpå fanns af metall. IKarlen, fom bar naraplyet, skada icke till det yttre, men har allleles förlorat förståndet och yttrar sedan ingenting unnat än orden: blixt, dunder och min hund.