Aftonbladet – 28 februari 1843, sida 2

MUSIK. Sånger vid fortepiano af(C.F. Ullman. 9:dra häftet. Stockholm; Rylander. — Pris 4 Rdr bko. Man måste i sanning förundra sig öfver den mängd af musikaliska författare, som på sednare tider uppstått ej blott i utlandet, utan äfven i vår, på tonprodukter förr så fattiga Nord. Fordom gjordes dock skilnad mellan komponisten och exekutören, mellan den teoretiska och praktiska konstnären; numera tycks ej blott denna skilnad vara upphäfven, utan nära nog äfven den, som förr existerade mellan tonsättaren och åhöraren: denne har ej mera tid att höra på, han författar sjelf — behöfver sjelf åhörare. Ty man är numera ej så rädd för att uppträda såsom auktor: theoriernas ok är lyckligen afskuddadt, man finner att allmänheten: har sina svaga sidor, och blott man förstår att träffa dessa, så är det billigt att publiken äfven öfverser med mången svag sida hos författaren. Som den kastaliska källan imedlertid ej står öppen till den stora allmänhetens besagnande, och de äro få, som kommit öfver en oförfalskad dryck ur densamma, så har man äfven en artificiell vara i denna väg, lätt att tillgå för en hvar, som finner sig hugad att begagna den. Från detta talrika brödraskap skiljer sig imedertid väsendtligen en aktningsvärd klass af tonsättare, hvilka mena det ärligt, och, försmående att pryda sig med lånade fjädrar, med tomt glitter, eftersträfva att uppfylla hvarje billigt anspråk från konstkännarens sida, samt sålunda snart skulle ernå en hög grad af artistisk fulländning, blott den nyckfulla sånggudinnan ville vara något mindre sparsam med sina gracer mot dem. Det oaktadt vore det högst obilligt att ej erkänna den flit och omtanka, hvilken de nedlagt på sina arbeten, om än dessa egenskaper ej förmå ersätta den allt lifvande gudaflägt, som först inviger ett arbete till konstverk. — Till denna ordning af tonsättare skulle ref., att döma efter föreliggande sångverk, vilja räkna berr Ullman. Dessa sånger utmärka sig i allmänhet genom klara och naturliga melodier, korrekta harmonier, skicklig stämmförning, och öfverhufvud genom en omsorgsfull teknisk utarbetning, hvarjemte de äro fria från allt koketteri och maner. Deremot är uppfinningen ej utmärkt; hr U:s talang är mera reproduktiv än sjellständigt skapande fastän hans tankar