UUARTIHe Till Paris bade a ankommit sex Brasilianare , f. d. deputerade i kammaren. De hafva besannat de förut gängse ryktena derom, att brasilianska regeringen genom cen statskupp sökt inverka på sakerna, innan kammarens sammanträdande upplöst den, samt arresterat och landtförvisat flera deputerade och senatorer. I Toulouse hade många arresteringar skett, i anledning af en kommunistisk komplott. I Cherbourg hade kommendanten Boucher de Merlincourt blifvit arresterad, en ifrån Paris ditsänd generallöjtnant öfvertagit befälet, och man talade allmänt om en upptäckt legitimistisk sammansvärjning samt en af hertigen af Bordeaux tillämnad landstigning i Cherbourg. SPANIEN. Det ser ut, som skulle sakerna i Arragonien taga en allt betänkligare vändning. General Seoane har väl inställt kontributionens uppbörd, och det var en nödvändighet, emedan icke mera stod att uttaga; men regeringen i Madrid synes hafva gifvit honom stränga befallningar, att icke qvälva allt missnöje 1 provinsen, och detta går ej så lätt. Med detta förenar sig äfven de nya valen i landet, som icke slå väl ut för ministeren. För att ej pressen skall kunna verka på dessa, hafva auktoriteterna så väl i Madrid och Barcelona, som annorstädes, lagt qvarstad på tidningar, utan att sedan, enligt lagen, låta genast åtala dem, emedan juryerna då frikänna; och detta våld har snarare ökat än minskat missnöjet mot regeringen, då åtgärderna anses vara en följd af dess befallning. Det inses lätt, att om under en sådan ställning, som nu är för handen, allmänna meningen blifver att konstitutionen icke respekteras af de styrande, kan denna ej längre sammanhbålla folket, och de olyckliga följderna deraf borde väl lätt förutses. PORTUGAL. Öfver England meddelas ifrån Lissabon af den 6 dennes, att ett upplopp egt rum i Oporto den 31 Januari, som väl blifvit stilladt, men åter utbrustit den 3 dennes. Anledningen skall hafva varit oriktigheter i debiteringen af tiondebeskattningen; och man hade måst Fofva folket, att debiteringen skulle å nyo granskas. Man vill likväl skjuta skulden för upproret på de så kallade Septembristerne,. En serskild kommission hade blifvit afsänd från Lissabon till Oporto, för att der öfvertaga sakernas ledning. STORBRITANNIEN OCH IRLAN Parlamentets sessioner utvisa föga intresse för utländske läsare. Sir Robert Peels försvar för ostindiska styrelsen var väl utmärkt af parlamentarisk skicklighet, men man genomskådade lätt, att han sjelf ej gillar hvad lord Ellenborough gjort. Han lofvade att förelägga underhuset alla nödiga handlingar, för att bedöma förhållandena; men ansåg, att, innan detta skett, alla tillvitelser emot lordens enskilda handlingssätt voro obehörige och opassande. Äfven motionerne om tacksägelseadresser till befälet och trupperna som! deltagit i chinesiska kriget, hafva medfört vidlyftiga debatter. Regeringen bade meddelat befallning till engelska sändebudet i Lissabon, att påskynda handelstraktatens afslutande, och detta hade något höjt portugisiska fonderna. En med posten ifrån New Orleans ankommen amerikansk tidning af den 4 Januari berättar, att ett mordförsök skett på herr Clay, men att mördaren skjutit bom och blifvit arresterad. SYD-AMERIKA. Irån Lima skrifves under d. 20 Oktober sistl. år, att man ändtligen sett slut på den revolution, som der vållat så mycken olycka under några månaders tid. Den 46 Augusti, då val skulle förrättas till president efter den i slagtningen d. 48 November 4844 dödade Gamarra, hade nemligen en af kandidaterna, vid namn Torrico, som märkte att han ej kunde påräkna folkets röster, men som hade en trupp af 13500 man under sitt befäl, börjat densamma, och lyekats att hastigt öka antalet af sina beväpnade anhängare till ungefär 4500 man. Han vann några! fördelar i början, på sina motståndare, men blef snart tvungen att draga sig tillbaka, och måiste den 47 Okt. lemna en afgörande drabbning vid hamnen Pisco, omkring 20 tyska mil från RAR ROT KA FR EE RT RO ALSTRA SON a SRS Ena KE -. . . zMm RH oo oo om AA -.