Aftonbladet – 21 februari 1843, sida 2

nu funnits. Förenta Staterna hade icke endast i föreslagit England en sådan konvention, utan äfven Holland, Ryssland, Preussen, Österrike och Danmark, ja t. o. m. Columbia. Äfven till d. v. franska utrikes ministern Chateaubriand hade förslaget aflemnats; men han hade afböjt det under åberopande, att han så nyss efter det Frankrike varit 1 strid på lif och död med England, m. m. icke ville ifrågasätta saken, då man alltid skulle i opinionen anse det såsom en ny koncession till Engelska interesset. Detta, sade han, visar äfven, att det ej först var 18314 och 418533, som suveräniteten på hafvet och de maritima rättigheterna ställdes i fråga, utan att visitationsrätten endast derföre först år 4834 blef stadfästad, emedan frågan då kunde anses mogen till afgörande. Han visade äfven, af Amerikanska regeringens år 4823 afgifna tillkännagifvande, att den härledt visitationsprineipens rältsenlighet ifrån den likhet slafhandeln har med sjöröfveriet; att den vore en på öppna hafvet begången felonie. Alla nationers krigsfartyg ansågos således, enligt folkrätten, vara berättigade att, utan afseende på flaggans färg, kryssa emot slafskepp, 0. s. v. Lorden fann knappast något starkare argument kunna framdragas för nödvändigheten, att söka förmå alla makter till att förena sig om saken, och ansåg just amerikanerne hafva varit frågans rätta patroner. I Underhuset väcktes motioner om benådning af de för politiska förbrytelser deporterade innevånare af Ofra och Nedra Canada; undersökning om nöden i fabriksdistrikten, m. fi. Den förstnämnda återtogs efter en kort debatt. Deremot hade en motion om föreläggandet af Lord Ellenboroughs proklamation, angående tempelportarna i Somnath, väckt lifligare interesse; och den värde Lorden lidit mycken smälek. Ett i Ofverhuset väckt amendement till adressen, angående nöden i landet, förföll genom votering. Man uppczgifver nu antal och värde af de under Januaristormarne förolyckade fartyg och laster. jEndast de den 43 Januari på Englands Irlands ioch norra Frankrikes kust förolyckade uppgifvas till 480, hvarvid 45353 menniskor och ett värde af 485,000 Pund St. gått förlorade. FRANKRIKE. Deputeradekammaren hade börjat budgetens pröfning i byråerna. Krigsministern hade förklarat, latt han endast begärde anslag, för att i det inre andet hålla armen vid en styrka af 289,000 man; men att i Algerien erfordrades en effektiv styrka af 60,090 man. 88 millioner francs äro redan utgifne i och för befästningarne omkring Pari is af de anslagne 4140 millioner; men för att kunna år 1844 bedrifva arbetena med samma verksamhet, som hittills, begärde han en kredit af 20, i stället för 43 millioner. Sjöministern begärde 4 millioner i ökning, isynnerhet för krigsångfartygen, så att hela sjöförsvaret 4844 skulle erfordra 444 millioner francs. Amiral Roussin bade blifvit sjöminister; detta tadlas mycket, emedan denne är en anhängare af visitationsrätten, och man vill således i herr Guizots val af bonom finna ett bevis, att ministeren icke tänker hålla de löften, den under diskussiomen i deputeradekammaren gifvit, angående denna jengelägenhet. I pärskammaren bar herr Guizot fått uppbära hårda ord, för det han bandlat så inkonseqvent, och ej såsom han der förklarat, sedan i deputeradekammaren motsatt sig visitationsrättens omnämnande i adressen. Esparteros svar på det Guizotska ultimatum hade ankommit med en kurir, men man kände ännu icke innehållet. Utom herr Thiers ser man alla notabiliteter af venstra centern och hela venstra sidan i herr Lamartines salong. Irån Algier voro underrättelserna icke gynnsamma. Abd-el-Kader synes med större styrka, än man kunde förmoda, åter vändt sig mot Cherchell, sedan han utöfvat hämnd emot den mäktiga stammen Beni-Menassar, som wvidhållit förIbundet med Fransmännen. Detta hade skett, sejdan en fransk styrka, under general Bar, dragit Isig tillbaka åt detta håll, efter att förgäfves hafva sökt understödja en kolonn af 4,200 Fransmän, under öfverste S:t Arnault, hvilken var instängd i bergstrakten af Kabylerna. Denna kolonn lärer likväl sedan lyckats att undkomma till Miliana. TURKIET. Bejramsfesten var slutad; och vid slutet deraf hade för första gången ett skådespel uppförts i seraljen. Det italienska operasällskapet, som anIändt Hill KaAnctantinnnal Ka dAa föse Alla KR dd nd