Aftonbladet – 20 februari 1843, sida 2

Det har väckt ett temligen allmänt uppseende att Svea Rikes Erkebiskop, ehuru boende 7 mi härifrån, icke infunnit sig till högtiden, för att N lägga kyrkans välsignande händer på den 80:årig siltverhjessan. Somlige vilja häraf draga den slut. satsen, att Hr af Wingård icke är väl till mods för närvarande och att något smolk ligger emellan honom och den nye ecklesiastikministern; men om så är, så blir det väl snart bortblåst. Så små moln båda inga stormar. Med mera skäl har det väckt en viss uppmärksamhet, att Hr Statsrådet Grubbe, som pi ett så behändigt sätt blef föranledd att lemna ecklesiastikportföljen, for att gifva rum åt Hr Heurlin, icke en gång till tröst derför hugnades med Nordstjerneplacken. — Det talas nu om, att Hr Grubbe skall komma afgå ur statsrådet, och detta rykte måtte ej alldeles sakna grund, då det til och med blifvit vidrört i Minerva, som nu kan anses såsom en af de båda näsborrar, genom hvilka Hr Stadsrådet Heurlins goda anda meddelar sig åt publiken; — biet har, som du vet, för någon tid sedan sjelf benäget åtagit sig att vara den andra Minerva har beledsagat sin berättelse härom med en liten sidospark åt Hr Grubbe, som ökar de artigheter, hvilka förut blifvit honom bevisade. Hon säger nemligen: Under hela veckan har allmänt omtalat:, att fråga skulle vara om Hr Statsrådet Grubbes utträde från Konseljen. Allenast om sättet att finna en tjenlig landningsplats ur störtsjöarne; äro meningarne olika. Om, genom denna bortgång, Konseljen skulle å ena sidan förlora sitt filosofiska element, så är å den andra någorlunda trösterikt, att detta element är må hända af alla det mest umbärliga derstädes. — Her Grubbe kunde på det sättet hitta på att få förr sätt sig i ro uppä något Tusculum, än hans vän och Ex peditionschef, Hr Brandel, som eljest lärer hafva rätt visa anspråk uppå att få komma i lugn. Man talar också om, att Hr Grubbe torde kom: ma att erhålla Fellingsbro i utbyte. För öfrigt har det anmärkts såsom något säll samt, att det stora stjernfallet fallit olika öfve olika provinser. Sålunda har Småland varit gan ska lyckligt, hvaremot Dalarna förbifvit Iottlösa Det väntas och på fattigvårds-frågans föredrag ning hos Konungen. Det blir den första pröfvo. stenen, hvarpå vår Svenske Robert Peel i prest kragar, Hr Heurlin, skall ådagalägga sin statsman navishet. Kommitteernas förslag hafva en goc syftning, men äro i några punkter overkställbara och det skall blifva intressant att se, huru der store mannen nu drager sig ur denna klämma Naturligtvis har han väl genomtänkt detta vig tiga ärende — hvars afgörande kommer att lemn; ett icke dåligt prof på hvad han duger till såson minister — innan han tilltrodde sig att mottag: denna post, och följaktligen kan man väl äfver vara säker, att han sjelf åtminstone äger någo? bestämd tanka, utan behof af att kasta sig ytter ligare i armarna på någon kommitte, för att fi uppskof. Du säger, att skjutsfrågan intresserar dig myc ket, eftersom du bor nära stora kungsvägen. Ja har hört berättas, att denna fråga skall varit et par gånger framme till föredragning, men blifvi ajournerad; men detta vågar jag ej utgifva för säkert Det omtalas, att man skall hafva att vänt en stor bal på rikssalen å kongl. slottet, hvartil alla de som deltagit i balen på börsen skull blifva inbjudna. Dagligt Allehanda omtalar i dag att vid det yngre hofvet en gång i veckan gifve soirfer för de kungliga barnen, hvartill yngr herrar och damer blifva inbjudna, och tillägge; att det ,onekligen ligger något ganska vackert denna ungdomens glada fest, i hvilken föräldrar ne äfven glädjefullt deltaga.,