Aftonbladet – 18 februari 1843, sida 3

OM LOFTAL ÖFVER FURSTLIGA PERSONER. (Ur den danska Corsaren). Som bekant är, finnes det folk, hvars näring fång är att prisa konungarne. Dessa slags yrke kunna väl icke kallas embeten, dels emedan c här omtalade påstå sig utöfva dem med den stö sta oegennytta — åtminstone utan fast aflöni — dels emedan det aldrig kungöres, att. de ä vakanta. Man hyser i allmänhet någon fördo: mot detta slags folk. Man vill icka hysa rikti; aktning för dem, man kallar dem servila, oc man ursäktar dem endast dermed, att de fö modligen icke duga till någonting bättre. Vi de ej denna fördom, i synnerhet icke den sedna meningen. Vi anse dem för serdeles dugligt fo! — i betraktande af deras: kalls stora vansklighe I allmänhet äro de ju också diktare; men, c konsten att dikta ej tillhör något serskildt stån så finnas de bland alla klasser. De äro aftvenr slag: 4) de, hvilka hålla sig till hvad som är sån och 2). de, hvilka ej äro riktigt samvetsgranna detta afseende. Man har funnit flera af det förs nämnda slaget döda af svält. Imedlertid half andra af samma slag — . vare detta sagdt till c vederbörandes heder — dött såsom välbehåll folk. Bland det sednare slaget skola flera hafv funnits, hvilka blifvit millionärer; men det ti lägges likväl om dem, att de i synnerhet saml: sin förmögenhet genom erhållet privilegium a drifva ett eller annat indrägtigt yrke. Utan a plågas af näringsomsorger, hafva de således kur nat vinnlägga sig om sin konst, de hafva drifv den i stor skala; de hafva anlagt bjelpfabriker; d hafva destillerat laster till dygder; de hafva ut hamrat en liten gerning till en ofantligt stor hand ling; de hafva af ett lod verklighet spunnit e tråd på flera tusen alnar, således till ännu störr finhet, än de berömda engelska linspinneriern förmått åstadkomma; de hafva slipat kromatisk glasögon, genom hvilka man ser allting i de mes strålande färger. Dessa äro virtuoser isin konst kan man icke älska, så måste man dock beundr dem. Här i landet hafva vi ännu ingen af dett slag. Kanslirådet Fribert skall måhända göra in vändningar; men, med all aktning för hans pre stationer, är han likväl blott en fuskare emot dess män; de förhålla sig till honom som tillverkare till de konstiga kronometrarne till en rätt oc slätt urmakare. Vi känna blott en man, hvilke synes ega förmåga att bringa det till någon full komlighet, men hvilken ännu drifver konsten blot såsom dillettant. Vi sluta till existensen af denn förmåga af ett tal, som denne man BKöll i säll je ska net för den mosaiska ungdomen, i anlednin af detta sällskaps stiftelsedag. Det var, som ma påminner sig, hans ärevördighet herr pastor Visby Han sade: nämligen, att denna dag ej endast va märklig för sällskapet, utan äfven hade en histo risk värkvärdighet.s På denna dag var nämlige konung. Christian. VII född, en konung, som ul märkte sig derigenom, att han fått en son, seder mera Fredrik. VI, o.s.v. Tänk baral Det mått nyligen hafva börjat anses för en förtjenst hose furstlig person, att han skaffar ett barn till verlden