Jag går aldrig på nå vig. En enda Rd maskrad, sade Ludminnet af den har Ser har jag varit på, och lifvet. Kommer bibehållit sig hos mig för hela Han pertade ni ihåg den, min kära hertig ?) dragit: si rn ade nu denna historia såsom den tillNi bc a och en gjorde sina reflexioner. 3 1 icke några misstankar, sire, sade d su nlgme fältmarskalken. : ER Alls inga; i Sr BOJ tiskt bevis. medlertid är min ring ett autenDetta fruntimmer borde nu k TIL 8 unna pi . tillkänna om hon lefver; ty hon bör gifva sig verket icke vara mera ful, än alla and 1 sjelfva fruntimmer. Nu är hennes, vackra tid ra gamla har nu ingenting att förlora. och hon Grefvinnan Baubourg gjord 4 e måns i let, som ådrog henne tillrältavisnina. fel i spe hon icke svarade. Hennes tankar ingar, hvarpå satta med helt andra föremål Sr sysselartiet framdrog hon, li . Vid slutet af z i h , liksom af distraktion, en guldkedja, som hon bar under si istrak j7 de åt konungen en ring sin rock och vänvig darrade och fattade jam hängdersere: bid z ; de ö R ta Jåsen på kedjan, t i den. Han öppnade saksrelvi tog ringen och satte den på grefvinnans hand, den han k. under det tyst sade: ? an kysste, et han Jag i ) Och har ingenting glömt. ; mgenting hoppats sade hon; ni är ju ipn ond på mig, sire?p 1 1 å man följande dagen frågade henne hvarifrå denna beundransvärda ring kommit, svarade I R Åck, det är den skönaste juvel för hela hon: lif, och likväl har jagz endast: burit honan oh handen en enda ång. — på på pe SS aller maskerad l — InPRINGANDE PUFFAR. En sk e London, vid namn Warren skoborstmakare i årlig inkomst al 20,000 St, r för närvarande en aft tacka den stora afsättning I och har derför blott Hom annonser och putt ning hans varor vunnit gedoter, m. m., för h RR form af noveller, aneköcksrikt-aflönade rr han enkom höll