Aftonbladet – 17 februari 1843, sida 2

LITTERATUR. (Insändt.) Anmärkningar vid de i Svenska Biet införda recensioner af: Inledning till föreläsningarne öfver Hegelska Filosofiens betydelse uti den Christna Theologien. Af D:r P. H. Marheineke. Öfversätlning med förord af F. G. Afzelius, adjunkt Filosofien vid Upsala universitet. Stockholm, Hjerta, 18492. TG (Forts. från Onsdagsbi.) Den sista ondgörelsen, för hvilken hr A. beskylles, är emot samtlige Litieratörer, Filosofer och Theologer, — derföre att de — ignorera de moderna lärorna och endast utbjuda sin gammalmodiga visdom. Rec. yttrar i följd häraf: Hvad ignorerandet först anbeträffar (?), så är det, hvad Upsala särskildt vidkommer, ett uppenbart misstag, 0. S Vv. Detta uppenbara misstag lärer lock, ty värr! hafva vederfarits flere än hr Afrelius; ja till-och med sådane, som sjelfya nu studera vid Universitetet, af hvilka anm. hört säsas att ända hittills den Hezelska filosofien icke en gång historiskt blifvit der föredragen, utan endast en passanl omnämnd med en viss förnäm nonchalence vid slutet af den kurs, som egnats it filosofiens historia. — Visserligen säger Rec. itt Prof. Geijer för icke längesedan i offentliga föreläsningar granskat Hegelska systemet,; men detta måtte — med förlof — vara ett ,uppenbart misstag,, emedan denna uppgift icke bekräftas af Upsala Universitets Catalogi Pralectionump, enligt hvilka bemälte hr Professors sednare föreläsningar baft till föremål Historia hominis,, och omöjligen härunder kunnat upptagas något så indirekte dithörande, som en granskning af Hegels system, med den fullständighet, att någon kännedom om en tid, möda och begrundning så fordrande ämne derigenom kunnat bibringas åhörarne. De ytterligare bevis Rec. anför till bestyrkande af beskyllningen för uppenbart misstag, iro högst futtiga, neml. 4:o att långt innan hr Afz. sannolikt ens hört Hegels namn nämnas, stulerades och begrundades vid deita lärosäte denne itosofs skrifter, och en hvar (?!) har deraf hemtat hvad han för sig funnit vara nyttigt. 2:o att Rec. kan anhföra vitsord (?!) af en man, som relan 4844... i Upsala studerade Hegels skrifter,; och 3:0 att Höjer icke var fremmande för. desamma, Hvad nu första beviset anbeträffar, så står det just icke väl tillsammans med Rec:s påföljande utsago, att Hegelska filosofien vid Upsaa Universitet icke slagit någon rot, hvarken bland samla eller unga. Icke heller öfverensstämmer det med anmärkarens erfarenhet, enär han under de sednare 50 åren umgåtts med tjogtals Upsalamagistrar, men aldrig träffat en enda, som ett eller par år efter genomgången tentamen haft minsta reda på hvarken det Hegelska eller något annat filosofiskt system; ja, de ba icke visat något tecken till intresse för filosofi i allmänhet. — Dock ett undantag härifrån måste göras, hvilket kuriöst nog bestyrker Rec:s sats, att om just icke pen hvar, åtminstone någon deraf hämtat, hvad han funnit för sig vara nyttigt Det är neml. en filosofie magister, som lärt sig utantill följanle strof af Hegel: Etwas wird ein Anderes, ber das Andere ist selbst ein Etwas, also wird ;s gleichfalls ein Anderes, und so fort ins Unsndlicehex; och det är all den filosofi han kan. Tvad Rec. menar med vitsordet af en man, som BN DES UR RTETRDRNAR BNI TICK SNITTET RITADE ITS VITS TERESE SER