Aftonbladet – 15 februari 1843, sida 1

LITTERATUR. (Insändt.) Anmärkningar vid de i Svenska Biet införda recensioner af: Inledning till föreläsningarne öfver Hegelska Filosofiens betydelse uti den Christna Theologien. Af D:r P. H. Marheincke. Öfversättning med förord af F. G. Afzelius, adjunkt i Filosofen vid Upsala universitet. Stockholm, Hjerta, 4842. (Forts. från gårdagsbl.) I påståendet att Strauss ur Christendomen på ett behändigt sätt manövrerade bort Christus framlyser det, hvar skon klämmer, som man säger. Anmärkaren, (som anser den Straussiska polemiken såsom ett så förträffligt botemedel emot all möjligtvis uppkommande theologisk lethargi, alt denna polemik, såsom ett resultat af Hegels system försonat hononr med dess brister, och uppväckt intresset för dess florerande, i förhoppning att det kan gifva anledning till flere dylika helsosamma resultaters uppkomst) finner sig redan af blotta opartiskheten uppmanad att gentAdrifva förenämnde fögnaktiga och skefva beskyllning, hvartill icke torde behöfvas mera än följande utdrag ur den svenska öfversättningen af pStrauss och Evangeliernan, sednare del., sid. 280: Att denna allena sanna lära om Christus är lämpad till en enskild person, till Jesus, hörer blott till dess yttre form, är oväsendtligt, och har blott tjenat att göra densamma åskådlig för menniskany. .. Måste ES — rs