Aftonbladet – 9 februari 1843, sida 1

STOCKHOLM den 9 Febr. EFTERSKÖRDEN ELLER NÅGOT OM HÖGTIDSPROGRAMMER 1 ALLMÄNHET OCH OM HERR LEKTOR ASPINGS I SYNNERHET. Om det är publicistens sak att skrifva samtidens krönika, så torde det icke heller anses orätt, att vi ännu uppehålla oss något litet vid en och annan af de nyligen passerade dagarnas grannlåter, hvilka tiden icke medgifvit att betrakta under de många spridda intrycken af dagens brokiga högtidshvimmel. Mången torde undra, att vi företrädesvis välje det här ofyan nämnda programmet till ämne för en sådan återblick, då det från äldre tider varit en vanlig och alldaglig sak, att språket i akademiska programmer for högtidliga tillfällen bestått af en högtrafvande bombast elier varit insvept i en nimbus af smicker och rökelse, och man, just af denna orsak, icke vid sådana högtidsskrifter fästat den ringaste betydelse. Detta är sannt, och det skulle också icke fallit oss in alt vilja hindra Hr Aspings programm att, likt tusen andra dylika föregående, utan all anmärkning gå den eviga hvilan till mötes, om icke några serskilda omständigheter ställde det i ett alldeles serskildt förhållande. Med all beredvillighet att låta en författare af högtidsinbjudningar nyttja så hyperboliska uttryck och artigheter han behagar och öfverskatla personliga egenskaper i lysande epiteter eller poetisk hänförelse, bör det nemligen icke tilljåtas någon, icke en gång panegyristen, att fela mot den historiska sanningen. Minst bör sådant få ske al en lärare vid ett offentligt undervisningsverk, utan hberiktigande; och detta är likväl hvad som inträffat med Hr Aspings programm. Härtill kommer ännu hvad som är det. egentligen serskildt vietiga, alt tvänne tidningar, den ena deribland det ofticiella bla