Aftonbladet – 7 februari 1843, sida 2

nad, obekymrad om den verkligen var behöllig eller icke. Den lyckan att få pyssla om sin man blef henne så sällan förunnad, att hon med äkta qvinlig ifver omfattade det tillfälle som nu erbjöd sig dertill. En opartisk betraktare af denna grupp skulle deruti sett endast en bild af huslig sällhet, utan utt ana ur hvilka olika källor den förnöjelse härrörde, som målade sig på de båda makarnes ansigten. Gertrud räckte sielf nattrocken åt sin man, medan en domestik hbjelpte honom af med fracken. Se så, bort med börshabiten,, sade hon. p! den mjuka nattrocken skall du finna dig bättre. — Säg mig nu hur du befinner dig. — Hur tycker du det är? — Känner du tryckning under bröstet? — Har du hufvudvärk ? Jag mår redan bättre, bästa Gertrud. Det var endast ett anfall af svindel, emedan jag, utom milt morgonkaffe, ingenting förtärt. IHar du inte frukosterat? — Hur kan du vara så oförsigtig och fara öfver sjön med toma magen? — Derigenom kan du ådraga dig frossan. Det är mycket farligt att på fastande mage insupa de der dunsterna från vattnet. Och hafva de hära en. gång fått tränga sig in i en menhiskokropp, så sitta de nog qvar der öfver år och dag, och tära så länge på de, bästa ech starkaste lifskrafter, att menniskan blir gul och torr som en utkramad citron. — Herre Gud! om jag skulle få se min Erhard så eländig! — Sätt dig for SY Hvad behagar du äta ? Den lugna ton och hållning, hvarmed de uttalades, motsade helt och hållet deras be 1så och innehåll. Hon vinkade åt domestike ti Ya