ligt med blyertspennan, och genast framträdde den gamle mannen beställsamt till honom. Hvad vill kapten? frågade van FREernswaard Nedlägga sitt kommando.n Hvarföre? Den gamle rygkte tigande på axlarne och vinkade kaptenen, hvilken genast med en kort helsning framträdde. i Ni vill icke längre hafva befälet på min brist Ceres. — Hvarföre det? Emedan jag icke vill föra ett skepp, hvar: egare icke håller sina löften., Det förstår jag icke. Tala tydligare., När jag med Ceres lade ut på sjönn, återto; kaptenen, lofvade mynheer Eernswaard att den återkommen från Batavia, skulle dröja bär i hamnen åtminstone två månader. Nå — jag har nyligen hemkommit med den och just i dag lossat lasten. När jag nu på ert kontor aflemnar loss ningsbrefvet till er bokhållare, Sachterwarst, s säger hon mig, alt Ceres genast skall ut på hal. vet 1gen.n Förlåt mig, kapten Emmerlenk, Men det ha; jag aldrig sagt,, inföll den gamle mannen, som på trappan talat med kaptenen. ,Huru? — Icke sagt ? ropade sjömannen unde; det att vredens glöd flög öfver hans bruna anlete Sade ni icke att jag skulle hålla mig segelfärdig till första gynnande vind ? i Så sade jag visserligen,, svarade Sachterwarst lugat, men derföre var det icke sagdt, att Ceres skulle genast ut i siön igen., Nå — hur skall jag det förstå? ropade kaptenen. — År icke skeppet och skepparen ett och detsamma.