Aftonbladet – 4 februari 1843, sida 1

STONE alt Avi lle Judarne att egna sig åt landtbruket, för hvilket de hittils visat föga lust, enär schackerhandeln bättre instämmer med deras naturliga anlag, har regeringen från krigstjenst frikallat alla de Judar jemte deras barn, som förvärfva jord och bruka den. Jr omsorg för ungdomens moralitet, har regerinigen befallt att det i Warschau befintliga adliga jungfrustiftet skall förläggas till Pulawy, den bekante furst Czartory skis arfvegods. — Kejsarens namnsdag, den 49 December, firades naturligtvis med oerhörd prakt i Warsechau. Detta förstås af sig sjelf; dylika fester återkomma på bestämda tider efter samma formulär och göra en sers.ild I beskrifning öfverflödig. — Bland de många förevisningarne i polska hufvudstaden under julen,! I fann er en isynnerhet bifall ech lockade mycket folk, nemligen ett helt kompani långskäggiga Judar 1i(; gammalmodig Judekostym, hvilka, såsom tillkom: : l alllldll3 VALU Sam Ildiluv Dalllers TVÅ mande krigsbjeltar, voro utrustade med gevär och patronkök, men visade en högst bedröfvad uppsyn och genom sin dåliga hållning tydligen väck-: te sina officerares förtviflan. — Dylika karrikatyrer gifva de bästa kommentarier öfver deklamationerne i Leipziger Allgemeine Zeitung, hvilka utmärka Judarnes förpligtande till krigstjenst, : såsom ett stort framsteg i kejsarrikets inre ut-!! veckling, såsom ett framsteg vida större och följdrikare; än upphäfvandet af kartelet och nedsältande af soldatens tjenstetid tll 40 år. Man har till och med talat om en Judearmå af 30,000 man. Den som känner de polska Judarne, begriper nog huru pass fruktansvärd en sådan arm skulle vara och är dessutom säker, att at den påbjudna åtgärden föga kommer till utförande. ! Deremot önska vi af bjertat lycka till de vid-! l j tagna förberedelserna till befordrande afindustrien, nationalbildningens höjande och ett bättre aflöningssätt för embetsmännen, hvilket sednare är aldeles nödvändigt om en damm skall sättas mot den herrskande korruptionen. Vi veta, att kejsaren — ostridigt en af de klokaste och driftigaste monarker i Europa — oupphörligt sysselsätter sig att på allt sätt upplyfta landet och folket; men vi hysa dock vissa tvifvelsmål om framgången; ty de vidtagna åtgärderna till fabriksindustriens upphjelpande äro lika många misstag och hvad bildningen beträffar, så är dess höjande i och för sig en omöjlighet, så länge man ej bildar en för dess. emottagånde tillgänglig medelklass och har att göra med en derför motvillig aristokrati, som blott söker en fransysk ytlighet. En anständig lön för embetsmännen är visserligen högst nöd-l: vändig, men statskassans betänkliga ställning synes ej ännu tillåta denna förbättring. Åker brukets upphje!pande, handelns frigifvande och förbättrande af embetsmänhnens moralit utgöra de mest trängande behofven för Polen och Ryssland. I RESET ÖA ngående engelsmännens sednare fråmfart i Afghanistan och deras politik, rörande Indien i allmänhet, innehåller en skrifvelse från Paris i Allgemeine Zeitung följande träffande anmärkningar och upplysningar: De upprörande härjningar engelsmännen efter Altilas elter Genserichs mandår anställt i Afghanernas land, hafva här väckt en allmän förvåning. Det var en handling från den gamla verl den, utförd med en : politisk obarmhertighet, soml; kan jemföras med Roms och Carthagos. Om man betraktar Englands hela ställning till Sikns efter Rundschit Sings död med engelsmännens uppförande emot de Afghanska stamceheferna, så har mean nyckeln till detta ovanliga uppförande. Afghanerna äro i Pendschal och Sind, sisom fordna berrar af detta land, ytterst hatade och afskydde, ty de äro ifrige Muhamedaner, arffiender till Sikhs och ganska litet belåtna med de talrika, balfbra-: maniserade muhamedanska indiska sekternas or-!! todoxi. Sikhs äro en tapper, men demoraliserad slägt, rofgiriga, lättsinniga, högst fåfänga, hos hvilka den religiösa entusiasmen länge visat verksam, till dess den listige, hycklande Rundschit påtryekte dem. stämpeln af deras närvarande röfvarepolitik, vid den sjunkande religiösa fonatismen och stympade skelettet af en forden ridderlighet. Om Afshanernes förvaltning var ytterst rå och tryckande, så var den dock icke utan ordning och handelslifvet kunde uppblomstra hos dem. Men Sikhs förvaltningsmetod är så oerhördt röfvarmessig, alt det till och med under Afghanerna ännu blomstrande Kaschmir nästan blifvit ruineradt sedan Sikhs der nedsatte sig; En dylik tillintetgörelse följde dem till Iskardos och Lahdaks gebiter, norr om Kaschmir, dit de! drogo. Enrätt åskådlig bild af denna politiska död, som de eljest väl oeh kraftigt begåfvade Sikhs släpade med sig, lemnar enz gelsmannen Vigne uti beskrifningen om sina resor inom Kaschmir,! : Iskardo och Labdaks områden. Hela den engelska politiken, som under åratal förstått att smickra sig in hos Röndschit, vår grundad på att genom Sikhs, samt. genom uradvis utvidgning af deras makt, starkaj so is sig eröfringar i Afghanistan, bryta Afghanernas hårda, Af. emedan man icke misskände den kärna, som. utmärker de barbariska ifrån de finare och ledigare Sikhs. Under år bafva de engelska beskickningarne i Afgshar drifvit ett förvillande spel, än med skenot att itta sig emot Sikhs företag emet Afghanerna, I och utmärkt sig såsom vänner till desse sednare, in med den för engelsmännen i Indien kortsynta,!o man kunde säga absurda fruktan för Nyss landsj inflytanden, liksom om Afghanerna kunde bi and iz upptaga en rysk här och sända den tll In-; dien. Endast på Alexanders 1 men icke öfor Pyssland. openom Vända Oknar, dov