Aftonbladet – 3 februari 1843, sida 3

Utan ed hördes: Vagnmakarne Pettersson. och Gustafson samt entreprenören Rylander, hvilka berättade: att de i sällskap med Ligdabl uppehållit sig samspråkande med hvarandra, å Köpmangatan, då Ek der ridit fram. Vid. förbifarten hade Ek icke vikit åt sidan å den trånga gatan, utan liksom med afsigt ridit dem så nära, att hästen kommit inpå vagnmakarne Pettersson och Gustafsson, hvarvid Lindahl yttrade: den der behöfver stor plats, men icke, så vidt. vittnena kunnat förmärka, utfarit i några oqvädinsord mot Ek. Uppsyningsmannen Öberg uppgaf, att han hade tillkommit, då Ek skolat afföra Lindahl till vakten, och att på vägen dit, Möller under samtal med Öberg yttrat, att ett slikt förfarande af Ek var svinaktigt,. Öfvyerståthållare-embetet, som genast frigaf Lindahl ur häktet, remitterade målet till slottsrätten, der det i Onsdags lärer hafva förevarit. Då saken blifvit utredd vid denna domstol skole vi ej underlåta att lemna del af resultatet. I samma mån lagen gilvit vakter och patruller den stora och ända till orimlighet öfvervägande ördelen att den, der flere vittnen ej äro närvaande, gjort dem snart sagdt till berrar öfver varje persons lif eller välfärd, som råkar befinna ig i deras, väg, alldenstund de icke allenast få vittna i egen sak, utan äfven det minsta ofrelande å dem straffas med 28 dygns fängelse vid vatten . och bröd, i samma mån synes det uven rödigt, alt dessa vakter och deras befäl böra gå illväga grannlaga och utan all kitstighet, samt! tt de icke heller å sin sida må kunna ansvars-! öst förgå sig. I