gionssatltser i sin bekännelse. Att vara statsråds-; ledamot är väl icke att vara Konung i Sverige men afsigten med Heurliins utnämning är väl ändock, att han, såsom en af siffrorna i konseljen, skall betyda mera än en nolla. Försvaret för vår goda Heurlins utnämning till statsråd, med bibehållande af sitt öfverhofpredikantsembete, bör derföre efter min tanka tagas ifrån annat håll än Augsburgiska Confessionen, la— gar och författningar. För min del måste jag säga, att jag ej kan finna det gå an, eburu vigt det visserligen vore, om, enligt hvad jag förut exempelvis framkastat, biskopsoch landshöfdingetjenster kunde beklädas af samma person, kxlockare tillika vara landssekreterare, spögubbar räntmästare, orgeltrampare presidenter, tornväktare assessorer i kollegierne, konsistorienotarier generaler och pedeller charg datfaires, etc. etc.? Vi här i Höreda hafva mycket muntrat oss åt föreställningen om ett sådant statsskick; ja vi tycke, att det skulle blifva förinnerligt eget och rosenbefängdt. Den MHeurlinska utnämningen är en god början, och vi rekommendera derföre vårt kära fädernesland till en ny tid, full al .. o.c 0. S. Ve C. JEN