Aftonbladet – 26 januari 1843, sida 2

NYA UTSIGTER FÖR AFRIKAS CIVILISATION. Under denna titel innehåller Augsburger Allsemeine Zeitung en högst intressant korresponlensartikel från London, som afhandlar sliafbanlelns närvarande ställning och möjligheten att, genom lifvande af varuhandeln med negerkonungarne, gifva dessa en vinst, som öfverstege slafhanlelns, samt att utföra denna plan medelst fria, vestindiska negrer. Vi meddela artikeln i öfversättning här nedan: ,Nigerexpeditionens misslyckande och de häftiga deklamationer, som tories i anledning deraf höjde mot the Anti-Slavery-Society, hade en lång tid afskräckt från vidare försök att bistå Afrika. Men qväkarne, hvilka utgöra själen i detta sällskap, förlora aldrig modet och hafva redan påbörjat utförandet af en ny plan, vid hvilken de orsaker, af hvilka den förra strandade, mestadels äro undanröjda. Den förra expeditionens ändamål var att öfvertyga Negrerne i det inre, alt de kunna vinna mera genom handel med produkter, än genom slafbandel, och tillika att gifva dem anvisning till en bättre odling och beredning af deras råa produkter. Så vidt man kunde se under den korta expeditionen, har denna id visat sig fullkomligt utförbar. Negerfurstarne på andra sidan om Nigers Delta voro allesammans färdiga att ingå på de hvitas idfer, alt mottaga Europåterne, förbjuda slafhandeln och ersätta den med produkthandel. Så snart landtbruksinstitutet i Akkra var stiftadt, strömmade Negrer från aflägsna ortei till stället för att, under de hvites skydd, var: säkre för slafhandlarne och arbeta för ganska måttlig arbetslön. Inom få veckor tillintetgjorde klimatet dessa goda utsigter, tvang Europterna at lemna landet och gaf föga hopp, att någon annar skulle utsätta sig för en nästan säker död. Mar är derför nödsakad att söka andra agenter, fö hvilka klimatet ej vore så farligt, och hoppa: hafva funnit sådana i vestindiska negrer, isynner het bland den del af öarnes svarta befolkning bland hvilken de mähriska bröderne och metho disterne bildat församlingar, och hvilken de upp fyllt med sin religiösa entusiasm. Man söker de finna negrer, hvilka äro villiga att återvända til Afrika för att der införa åkerbruksverktyg oci bättre odlingsmethoder, äfvensom kunskapen om de produkter, som lättast och fördelaktigast kun na afsättas i Europa, och hvilka sålunda skull bilda normalskolor för åkerbruk. Äfvenledes sö ker man några negrer, hvilka ega tillräckliga me dicinska kunskaper för att behandla infödingarne ganska enkla sjukdomar. Isynnerhet hade konun garne åf Eloö och Obdah vid Niger bedt kapter Trotter derom, och man hoppas kunna uppfyll: