Aftonbladet – 26 januari 1843, sida 1

den sköna förtviflade. Hennes aflidne far hade varit komminister i staden och lemnade sin hustru och dotter uti bekymmersamma omständigheter. De försörjde sig nu till stor del genom handarbete och den unga, vackra Lina Harlin var af alla känd som en väl uppfödd, utmärkt beskedlig och arbetsam flicka. Jag blef derföre högst förundrad att finna henne i en så upprörd sinnesstämning. — Hvad tänker hon på, mamsell Lina lilla? sade jag; hon vill väl inte dränka sig heller .och sluta sitt unga hif så ohyggligt. — Ack, jag är så olfscklig! så tröstlös! jag kan inte lefva... det är omöjligt... Släpp mig, för Guds skuld! — Sansa sig först ett ögonblick! Hvad skall er mor, er olyckliga mor säga? — Ack, min starkars mor! — Hvarföre vill ni öfvergifva er mor? Hvad har händt, säg mig det? Nu förde jag benne småningom från ån till en stor sten, bad henne hvila der och satte mig vid hennes sida. Hon gret bittert och höll båda hänIderna för ansigtet. Slutligen berättade hon mig, latt den gamla, rika köpman Burg föregående natten blifvit mördad inne uti sin bodkammare, hans pulpet uppbruten och en stor summa penningar bortstulen. Om morgonen hade man funnit den gamla mannen död och blodig; men uti rummet utanföre, (hvilket man nödvändigt måste passera för att inkomma i gubbens), låg hans unga bokhållare Richard Palm, helt klädd sofvande på sin lsäng, under hvilken man fann den blodiga knif, hvilken afskurit hans herres lifstråd. Man väckte honom veh påbördade honom det förskräckliga