Aftonbladet – 18 januari 1843, sida 2

för att skydda mina förnämsta samlingar, och Iyckades äfven härutinnan, men förlorade allt hvad jag lemnat i Port-Natal, böcker, kläder cete. ete. till ett betydligt belopp. Jag bor nu i Port-Natak i Franska Naturalistens Delergergues hus, sedan mitt blifvit förstördt, och tänker inom några dagar begifva mig till Zulu-landet på omkring tvenne månaders tid, der han nu vistas. Engelska befälhafvaren, kapiten Schmith, har lofvat gitva mig rekommendation till Panda-landets konung. Jag afskickar nu mina sednaste samlingar i trenne kistor til Cap, på Engelska Guvernementets bekostnad, innehållande B35 Mammalia, 3535 foglar, 142 större amfiber, 6 lådor insekter, en kagge och 3 glas, innehållande smärre djur i spiritus vini, 2 bundtar vexter, åtskilliga fröslag, några sötvatltens-krabbor samt ägg och nästen af diverse foglar, hvarå allt serskilta förteckningar medfölja. På min 8 månaders inlands-tur har jag ej samlat mer än knappt 4 lådor fullpackade med insekter, uppstuckna på nålar, största delen från norra sidan af Vaal-revier kring Krokodi!och Apfloderne. Jag har ifven, i brist på lådor med kork inuti, torkat en del af de större Coleoptrerne och inpackat dem i bomull. Samlngen utgöres till enstor del af Cureulioner, hvilka kunna sägas vara produkten af tusentals stenars omältrande; ty det vida största antalet fick jag på det sättet. Åtskilliga insekt-arter förekommo i otroligt antal individer, så t. ex. en art Scarabmwus, som straxt efter solnedgången milliontals döfvade med sitt grofva surrande och på en natt bearbetade mina 42 oxars gödsel, så att om morgonen intet deraf syntes, utan endast den luckra upparbetade jorden tillkännagaf dess fordna plats. Äfven vår allmänna Dermestes lardarius infann sig i otalig mängd, och sökte oupphörligen till:oga mig skada på allt sätt. Stickflugor och bromsar voro under den varmaste tiden högst talrika, de förra besvärliga om dagen, de sednare isynnerhet vid solnedgången. Myggor voro få. I Mars och April I månader förmörkades luften nästan alla dagar af de förhärjande gräshopp -svärmarne. Mot aftonen nedslogo de och hopade sig på gräs och buskar, att allt nedtyngdes mot marken och man vid hvarje steg ibjeltrampade hopar deraf; de förmå då cj uppflyga, utan hoppa korta stycken undan, gifva ifrån sig surrande läten; så sitta de stilla öfver natten, men så snart solen börjar uppvärma dem, begifver sig svärmen småningom ater åstad; de flyga alltid med vinden, ofta till en ansenlig höjd, åstadkommande ett starkt susande. Då infödingarne förmärka deras ankomst, upptända de eldar rundt omkring sina odlingar, ty gräshopporna fortsätta sin kurs och nedslå ej så länge de känna röken. En mängd foglar, djur och menniskor frossa på dem. De äggstinna feta honorna kan jag af egen erfarenhet betyga vara rätt läckra, åtminstone kryddade af hungren. Det var nemligen under min ifriga jagt efter den sällsynta Antilope nigra, som jag, ensam åtföljd af en inföding af Basutostarmmen, genomkorsade åt alla kanter Makkalis väldiga bergsrygg, och först af den nedgående solen påmintes att söka nattqvarter i s.ogen under bergsfoten, hafvande hela dagen, utan att äta, aflägsnat mig mer och mer från min vagn. Ledde af en tjenstyillig vägvisare, funno vi ett rikt b näste i en klippspringa, och min Basuto skattade detsamma; utskärande med sin assagai de feta honungskakorna, och bärande den söta bördan i sin hatt, följde han troget efter mig. Aukomne till första vatten, upprättade vi skymdsamt en löfhydda och upptände framför dess öppning en stor stockeld, såväl för att skydda oss för den redan betydliga nattliga kylan, som för att afhålla vilddjuren. Hungrig lät jag nu min följeslagare på sitt vis tillreda vär måltid af i en duk uppfångade gräshoppor. Omkrigg 89 st., på hvilka ben och vingar afrycktes, uppstuckos tätt bredvid hvarandra på en smal tillspetsad käpp, och stektes öfver elden, tills de antogo en mörkbrun färg. Då de nu voro färdige, doppade jag dem i honungen och åt dem med god aptit. Sålunda kan jag försäkra, att Johannes i öknen, i fall de grässhoppor. af hyilka han lefde, voro så feta som dessa och han hade så fullt upp honung, som vi denna afton, i sanning cj hade skäl att klaga.