Aftonbladet – 17 januari 1843, sida 3

a Nej, han är i tjenstgöring; han har skrifvil mig tll derom. t — Ni har inte sett honom? — Ilan är inte ledig säger jag ju. — Stackars chevalier! jag beklagar honom. — MHvarför då? — Han älskar er . .liksom jag . .. mycket mer kanhända, på ett annat sätt åtminstone, och ban får inte se er. — Dot är rätt ädelmodigt af er. att så der ta er an hans affärer. — Hvad gör det mig, om han älskar er? Ni sör honom blott lika olycklig, som alla andra; jaz vill inte vara svartsjuk. — Inte en gång på er bror? — Mindre på honom, än på någon annan, marskalken icke ens undantagen. — Men det är mycket! — Nej, ty han uttröltar er. — Inte sant, vi skola fara? oo — Som ni befaller. — Jag skall Jåta spänna för en vagn vid midnatten . .. Jag skall inte begagna livre, och med min chauve-souris kostym skall, som jag förmodar, ingen känna igen mig. — Man skall tro att jag enleverar någon. — Vi skola stanna ett par hus härtfrån, nära Notre-Dame-kyrkan, cech imhemta ett sällskap på vägen. — Hvem då? — Det rör er inte, min herre. Det är en person, som mte vill vara känd. — Ett... vackert fruntimmer? Hertiginnan såg på honom småleende och tvekade att svara