Aftonbladet – 16 januari 1843, sida 2

— sjelf, om det kommer i fråga. Oroa er derföreinte, utan se glad ut; supern väntar Oss. Markisen de Brignolles var tvungen att le, men detta leende liknade rätt mycket en af vicomtens vanliga grimaser. Fjorton personer. omgåfvo ett bord, betjenadt med ali den elegans och lyx, som man vid denna epok fann hos den högre adeln. Praktfulla silfverserviser, sevres-porsliner, bömiska kristaller, fina bländhvita duktyger, en furstliz anrättning, utsökta viner, och dertill en behaglig och spirituell konversation, gjorde hertiginnan de Presles till en af de mest eftersökta damer vid hofvet.. Fon inbjöd till sina supter aldrig annat än snillen och personer af en god smak; också var denna favör eftersökt af alla. Man kunde icke göra anspråk på fullkomlig elegans, utan att stå på hennes lista åtminstone en gång i månaden, och de som icke vunno denna ynnest voro färdiga att — Fru hertiginna, sade en ung officer vid garädet, känner ni fru de Preillys stora äfventyr ?. — Inte ett ord; jag har alls ingenting hört omdetta fruntimmer. Man talar imedlertid mycket derom och hennes enskilda lif står lika vidöppetr som hennes salong. — Nå väl, fru hertiginna, denna gång är saken likväl oerhörd, och vicomten de Brignolles kan bekräfta sanningen. -Grefvinnan är i ett kloster.; — Hon är i elt kloster för en oförsigtighet, som tjugu gånger förtjent bastiljen. — Hvad kan det väl vara? — Min Gud! hon har gjort tre pager yra i hufvudet. Hon har velat drifva gäck med två ar