Aftonbladet – 16 januari 1843, sida 1

——— — — tillgifvenhet. Ni har nyss gift er. Den första dotter ni får, skall bli min sonhustru, och denna summa skall utgöra hennes hemgift. Begzge. öfverenskommo derom och gåfvo hvarandra, utan att uppgöra något skriftligt kontrakt, sitt hedersord på affären; hemligheten af denna plan anförtroddes åt ingen. Sjelfva min bror fick inte veta derom förr än han blef myndig. Kort derpå såg jag dagens ljus. Moarkisens förmögenhet var då mins kad med en tredjedel. Min far dog. Min bror, fri och herre öfver sin egendom, tog som ni vet, största delen af arfvet och å sin sida steg markisen, ifrån att vara en obetydlighet, till en förnäm herre. Han insåg då oförsigligheten af det löfte hvarigenom han bundit sig; han insåg, att hans dotier kunde göra anspråk på ett vida fördelaktigare parti, och tänkte endast på medlet att tvinga min bror att sjelf afstå derifrån, Det sätt han uppfann var mycket slipadt och det var mig han bestämde till verktyg. Han ville lemna mig tillfälle att göra sottiser och sedan straffa mig derför så orättvist och hårdt, att jag skulle bringas att revoltera; han hoppades att min bror skall anse en sådan hårdhet med missnöje och taga milt parti. Under pretext af opartiskhet och pligt skall han då vägra att förändra något a sina dispositioner, markisen skall stöta sig med honom och fröken de Virieux blir fri och kar gifta sig med herr de Clury, som man uppfostrat just för hennes räkning. Olyckligtvis har mir jbror anat allt det der. Ilan har beslutit sig at! fördraga marskalkens diplomatiska narraktigheter och lemnar mig till pris åt hans vrede. Han har förberedt mig derpå i det han tillika tagi! imitt tysthetslöfte: också har jag aldrig omtalaf