— Det är al gammalt känt, ot Summan Minerva emellanåt finner ett stort behag i att sätta sig på trefoten och algifva orakelspråk. sådant, men al mer än vanlig märkvär, förekommer i donna dagens mimmer ineryva och förtienar ait serskildt tagas i betraktande. Bet lyder som följer: Vi hafva att göra den fria pressen ett förtroende och i sammanhaang dermed ett förslag. I anledning af den scdnaste ministerförändringen, som ännu icke är fullfärdig, vifi det synas, som skulle bemälte press hafva onödigtvis altererat sig, och Sv. Minerva bafva gjort sig illusion i ogjordt väder. Vi hafva nu en veckas tid sutit vid den politiska refiexionsspegeln, och tyckt oss varseblifva, att ingenting väsendtligt förändrat sig. Vi hafva talat om kraft, vi ja och duglighet, som skulle hafva inkommit uti konseljen; men, efter all anledning, hafva kraften och viljan ännu stadnat utarföre. Alit tyckes inskränka sig till en fusionsåtgärd emellan den hittillsvarande miseren och den nya härligheten, sålunda att den förra erhåller nya och bastantare kryckor att dGvined fram