Aftonbladet – 9 januari 1843, sida 3

Hr Martons nya tragedi the Patricians Daughter, som i dessa dagarne uppförts på Drury Lane rönte, från allmänhetens sida, särdeles från den lättrördare hälften af vårt slägte, ett varmt mottagande, det oaktadt gifva recensenterna henne en ganska slät orlofsedel. Det är ett försök, adopterad! efter Moore (i the Gamester) och Lillo (i George Barnwell) 0. a. att göra samlidens personer till föremål för tragedien. Scenen för Londons engelska opera, som på sednare tider gjort en temligen slät figur, är nu upplåten åt den ryktbara amerikanske lejontämjaren herr van Amburgh, som i förra månaden gjorde sitt högtidliga intåg i hufvudstaden, åkande på en af 8 sotfärgade hästar dragen vagn, den han sjelf körde. Ryttare omgåfvo densamma, och en fullständig musik af blåsinstrumenter följde efter. Dernäst syntes hans eleganta menageri på 42 fyrspända vagnar, och en präktig svit af 30 hästar slöt tåget. En riktigt klassisk mani tyckes hafva kommit ötver Wienerteater-vännerne. Alla fem teatrarne derstädes hafva saker från den gamla goda tiden att bjuda på. Aline oder Wien in einem andern Welttheile,, af Bäuerle, minst 20 år gammal, — ir nu åter upptagen på repertoiren, och man vänlar med mycken otålighet Halms bearbetning af Shakespeares Cymbeline. I Hamburg gafs i mediet af förra månaden, för första gången, lustspelet ;König und Bauer efter spanskan; om den Halmska bearbetningen af detta stycke talas både hit och dit, den vinner ingalunda ett obetingadt loford. Den operaälskande verlden förlustar sig för närvarande åt Spohrs Jessonda. Första representationerne af den bland förra teaternotiserne från Bremen omnämnda Schrameckska operan ,Die Sceeräuber, egde rum derstädes den 49 i förra månaden, och tog sig lika bra ut. Operan vann mycket bifall, och kompesitören vardt efter första och fjerde akterne framropad. Följande sorgliga händelse säges nyligen hafva tilldragit sig på teatern i Livorno och torde förtjena ett rum här såsom ett memento mori. En violoncell-spelare, benämnd Gemminiani, tillkännagaf, 1 alsigt att göra sig känd af publiken, att han ämnade spela ett stycke mellan akterne på nämnde teater. Konnäsörerne funno imedlertid hans talang så obetydlig, att de utskrattade artisten. Då denne spelade ett rondo ur Lucie på en sträng, blef skrattet och bullret så högljudt, att det helt och hållet öfverröstade instrumentet. Den stackars artisten förrådde bärvid en sinnesrörelse, som slutligen blef så häftig, att han icke förmådde beherska sig, hans föredrag blef allt mera felaktigt och sväfvande, och då han kom till frasen: Tu delle gioje in seno, io della morte Du har glädjen i ditt hjerta, jag döden), lät han instrumentet falla ur sina darrande händer, förblef derpå tyst några ögonblick och dignade derefter ned på teaterns golf... Folk skyndade fram från kulisserna, han bortbars, och läkarehjelp tillkallades, men fåfängt; mannens hjerta var brustet af smärtan att se sig ett mål för löjet och sarkasmen. ARESTERSOENIST Er KS NO KNEKT SS er