Aftonbladet – 31 december 1842, sida 3

nom kunna hysa den tanken, att han såsom examinator skulle bestämmas af något annat än sin rättskänsla och jöfvertyge! se om exåminandens kunskaper. Till en sådan tanka har D:r Th. visst aldrig gifvit någon anledning; och då jag haft den lyckan, att icke allenast vara af D:r Th. sedan många år känd och redan en gång tillförne examinerad, utan ock att noga lära känna hans opartiskhet och oväld, bör jag väl bäst veta, huru den skuile komma till korta, som inför denne stränge och orubblige kunskapsdomare viile tro sig göra andra anspråk gällande, än dem som grunda sig på kunskap och duglighet. Aftonbladets förläggare känner säkert, lika väl som jag, huru litet Hr Th. frågar efter tidningsberöm eller ett tidningstadel; men han vet kanske icke, hvad jag bättre känner, att om D:r Th. såsom kunskapsdomare någensin skulle frestas att visa elt gran af lutning till partiskhet, så är det åtminstone icke för sina vänner. Övisst är dessutom, i anseende till den betydliga tid, som D:r Thomander kommer att vistas i hufvudstaden — såsom Aftonbladet väl vet —, om jag ens kommer att af honom examineras, eller af någon, som fungerar i hans partes. Ehuru jag vill tro, att insinuationen är af Aftonbladet ett skämt, kan jag dock icke undceriåta, att af de skäl, jag nu uppgifvit, deremot protestera, enär jag anser det allt r mycket opassande, för att kunna lemnas oanmärkt. Säkert kan Aftonbladet, om det blott vill, förmoda någon bättre bevekelsegrund, hvarföre en tidning, änskönt Aftonbladets motständare, gjort det utmärkta profvet på homietisk öfverlägsenhet rättvisa. Då Aftonbladet inträdt på personlighetens område, och lå det icke vore fair play att besvara insinuationen i nåson annan tidn ng och inför en annan publik, anhåller jag om plats för denna. min replik i dagens eller morgondasens AE af Aftonbladet. Stockholm d. 50 Dec. 1842. C. 0. ANGELDORFT. SNI Sure — I anledning af gjord förfrågan, angående en artikel i Aftonbladet med några anmärkningar angår ende en pension, och till undvikande af misstydning, hör nämnas, att den pensionsfruns namn hvarken börjas med bokstafven M. eller E. SURTE