Aftonbladet – 30 december 1842, sida 3

EEE MÄRKVÄRDIG RÄTTEGÅNG I PHILADELPHIA. Följande grofva försök till bedrägeri förekom nyligen i Philadelphia: En Holländare, herr Bonyvlicet, som vistats länge i Frankrike, afreste i Mars månad detta är från Liverpool till NewYork. Före sin afresa från Liverpool hade han, hos ett dervarande bankirhus, A. Spielmann et komp., vexlat fransyska banknoter i 470 sovereigns (9,870 Rdr rgs); och dessa penningar erhöll han, på egen begäran, till största delen ombord på skeppet Memphis, kort före afseglingen till NewYork. Från NewYork afreste han i April till Philadelphia, der han hyrde rum hos en Mr Aferty, hvarest han blef bekant med en landsman, Charles Moore. Denne var en mångsidigt bildad man, som visste göra sig mycket älskad genom sitt behagliga sätt, men hvilken hade en i högsta grad nedrig karakter. Han bodde, jemte ett fruntimmer, som han utgaf för sin hustru, i samma hus, och det lyckades honom blott alltför väl att insmyga sig i Mm Bonvliets förtroende, och denne uppdrog honom att undervisa honom i engelska språket. En månad: umgänge var dock tillräckligt att lära herr Bonvlie känna sin nya bekantskaps karakter, och han beslöt derföre att afbryta umgänget med honom. På denne månad hade Moore imedlertid haft tillfälle nog at erfara, det Bonvliet deponerat de ofvannämnda 47( sovereigns i banken för att kunna uttaga dem vid tillfälle. Kort derefter reste Bonvliet till Baltimore, hufvudsakligen för att blifva fri från Moore. Han lemnade vid sin afresa hos Mr Aferty en biljett till Moore, hvari han underrättade denne, att han reste till Baltimore och ej vidare behöfde hans biträde såsom lärare i engelskan. Några dagar derefter, den 47 Juni, inställdes ett fruntimmer, vid namn Hoffmeister, för en af Philadelphias domstolar, med klagan, att hon den 30 Maj blifvit bestulen på 470 sovereigns. Hon berättade detaljerna vid stölden och förklarade, att hon hållit saken hemlig hittills, på det att den, som hon ansåg för tjufven, måtte tro sig säker och hon desto säkrare åter komma i besittning al sina penningar, samt aw hon lyckats få reda på