IEEE PE VTASREG RT UU RLANDADRR ÄMNEN: — MäÄRKVÄRDIGHETER HOS VISSA INSEKTER. I det Vet nskaps-akademiens sammanträde, hvarom i Onsdagsbladet nämndes, anförde herr Boheman följande intressanta uppgifter angående tvänne insektarter, Scolia flavifrons och en ny art Tipula eller Harkrank. Scolia flavifrons hör till steklarnes ordning. Parasitinsekterna i allmänhet synas hafva den bestämmelsen, att hålla förökningen af vissa för vextriket skadliga insekter inom tillbörliga gränser; de lägga sica ägg i de skadliga insekternas larver och föröda sålunda affödan, och häraf förklaras det märkliga fenomenet, att då vissa år insekterna förhärjat fält och skogar, befinnes det följande året att de helt och hållet försvunnit. Rofsteklarne, hvartill den ifrågavarande -Scolia flavifrons hör, arbeta på ett annat sätt att utöda andra insekter; de släpa dessa till sina bon, lägga sina ägg på en af dem och tilltäppa sedan ingången. Då steklarnes larver behöfva 3 till 4 veckor att tära på dessa insekter, och dessa således borde under tiden övergå till förruttnelse, har man antagit, att steklarne, då de döda sitt rof, tillika ingjuta en vätska, som har den egenskapen att motverka förruttnelsen. Honan till Scolia flavifrons eftersöker en af de större Colcopterlarfyerne eller den af Geotrupes nasicornis uppehåller sig, dödar larven med sin gadd och fäster sitt ägg på dess mage. Då ägget utvecklat sig, gör Scolialarven ett hål på Geotrupeslaryen, insticker hufvudet och suger sin näring som en blodigel. Med hänseende till frågan huruvida insekterna, då Je uppstickas på nålar, erfara några plågor, och huruvida deras död är en följd af uppstickningen eller af vätskornas uttorkning, meddelade herr Boheman följande märkliga iakttagelse: Hr Boheman hade under en exkursion på hösten af innevarande år påträffat vid Bellevue, nära sjöstranden, en för Sverges Fauna ny art Tipula eller Harkrank, som der kringflög i temlig mängd, och deraf fångat 42 å 46 exemplar, hvilka uppstuckos och insattes i en medförd insamlingslåda. Då lådan efter en stund öppnades för att insätta en annan insektart, befanns en hane af förenämnde Tipula hafva lossnat och parat sig med en af de i asken befintlige honorna, samt var länge fästad vid henne. Då dessa insekter äro bland dem som icke lefva länge efter uppstickningen, ansåg herr Boheman det vara klart, att all lust för parning skulle förgått, så vida några plågor uppstått af uppstickningen, och förmodade sig genom detta bevis till någon del kunna bereda ett blidare omdöme om entomologerne, än det de bittills måst uppbära. — I Preussen har man påtänkt en ny lag för äktenskapsförbrytelser. Bland annat hade man föreslagit, att en officer, som öfvertygades om för mycken förtrolighet med en annans hustru, borde straffas med 3 månaders fängelse å fästning. General B. har inlemnat ett memorial, hvari han fäster uppmärksamheten, att armens tjenstbarhet skulle allt för mycket lida genom en sådan lag. (Ur Corsaren.) — Med anledning af. den bekanta statsskuldsbetalaren Lindbergs i Köpenhamn påstående, att alla som talat mot hans finansplan, icke äro äkta danskar, och ingenting förstå, har Corsaren gjort den upptäckt, att magistern sjelf sannolikt härstammar från italienska teologen Tiliamonte (af tilia lind, mon te berg); sannolikare är likväl ått magister Lindberg är en stamförvandt af finansspegelns, författare, den ryktbare Jonas Lindberg i Stockholm. — Tidningen le Constitutionnel meddelar följande beskrining på ett rökrum, som den aflidne Hertigen af Orleans hade inredt åt. sig i Pavillon Marsan: Detta rum var inredt med all Orientens lyx. Här hade prinsen, klädd i en Asiatisk morgonrock, pantalonger och baboucher, sina rökpartier. Salongen innehöll en rik samling af pipor från alla länder — hookhas från Ostindien, egyptiska och arabiska chiboukes, turkiska sjöskumspipor och persiska kalyhoos — alla prydda med dyrbara stenar och damaskerade beslag, samt försedda med munstycken af den vackraste ambra. Men, ehuru omgifna af denna lysande samling, nöjde sig prinsen och hans vänner med cigarrer. Dessa cigarrer voro likväl gjorda af den utvaldaste tobak från Latakia, Beyrut och Saloniki, eller af den ryktbara Shiraz-örten, hvilken schahen af Persien behåller för eget bruk, och-hvilken aldrig kommer till Europa annat än såsom present. — Augsburger Allg. Zeitung meddelar följande underrättelser om den utmärkte ryske naturforskaren Lehman, som var professor vid universitetet i Dorpat. Sedan han fullbordat sina studier, åtföljde han 4857 hr von Baers vetenskapliga expedition till Nova Zembla. Vid sin återkomst fick han uppdrag att företaga en kedja af vetenskapliga undersökningar rörande provinsen Orenburg. 4839 förenade han sig med den ryska expeditionen mot Chiwa, och man tror, att hans helsa blef betydligt skadad genom de mödor, hyvil ka han och hans kamrater dervid måste underkasta sig samt genom klimatets omildhet. Derefter åtföljde han beskickningen till Bokhara, och ar äfven på resan dit underkastad många besvärligheter. Från Bokhara företog hän fiera vetenskapliga utflygter till Samarkands och Karnatiks bergstrakter, der han samlade många underrättelser angående den delens af Asien botanik och geologi. Vid sin återkoråst hem anfölls han i Simbirsk af en häftig nerffeber och dog ce den 42:te sistl. September. Man tror, att han lemna sina pap: er rörande medlersta Asien i sådan ofdning Yt de irom t ekala krnna ofentligöras.